EnglishKategori: Uncategorized
Nya rekommendationer om hiv och amning från WHO
Världshälsoorganisationen (WHO) har uppdaterat sina rekommendationer om hiv och amning. Vissa av rekommendationerna handlar specifikt om kontexter som den svenska, där kvinnor som lever med hiv idag avråds från att amma. Hur förenliga är WHO:s nya rekommendationer med de som gäller i Sverige, och hur ställer sig Posithiva Gruppen i frågan?
De nya rekommendationerna ”WHO updated recommendations on HIV clinical management: recommendations for a public health approach” är relativt omfattande och handlar om hivbehandling generellt, hantering av vertikal hivöverföring (överföring vid graviditet, förlossning och amning) samt prevention av tuberkulos hos personer med hiv. Gällande uppdateringarna om amning specifikt skriver WHO att dessa är centrerade kring välbefinnandet hos såväl mammor som spädbarn, och att uppdateringarna stödjer mammor som står på hivbehandling i att ta informerade beslut om amning även i länder där nationell policy förespråkar bröstmjölksersättning.
De uppdaterade rekommendationerna kommer integreras i WHO:s konsoliderade hivriktlinjer under 2026.
Vad rekommenderar WHO om hiv och amning?
WHO rekommenderar sedan innan att mammor som stödjs i sin följsamhet till hivbehandling ska amma exklusivt under de första sex månaderna, och att de kan fortsätta amma upp till 12 månader och möjligen upp till 24 månader eller längre, tillsammans med lämplig tilläggskost. WHO skriver att dessa rekommendationer har antagits i stor utsträckning i länder där riskerna för undernäring, sjukdom och död hos barn är hög. I de nya rekommendationerna betonar dock experterna att det inte är motiverat att exkludera mammor som bor i länder där amning inte är den nationella rekommendationen från alternativet att amma.
En ny rekommendation har formulerats för kontexter där den nationella rekommendationen är ersättningsmatning, nämligen att mammor som står på hivbehandling och som har nertryckta virusnivåer ska erbjudas möjlighet att amma samt få stöd i sitt val av matningsalternativ[1].
En annan ny rekommendation är att såväl community- som vårdbaserade (”facility based”) interventioner ska erbjudas för att stödja mammor med hiv som ammar. Detta för att förbättra följsamheten till hivbehandling, förbättra bibehållandet av mammor och spädbarn i vården, samt för att optimera amningen.
I WHO:s rekommendation ges även förslag på fortbildningsområden för vårdpersonal för att stödja amning hos kvinnor med hiv. Där listas amningens hälsofördelar för barnet och mamman, vikten av följsamhet till hivbehandlingen innan och under graviditet och amning, uppföljning av virusnivåer under amningen, profylax till bebisen, samt källor till praktiskt stöd för ammande mammor som upplever svårigheter med amningen.
Hur ser rekommendationer kring hiv och amning ut i Sverige?
I Sverige är det Referensgruppen för AntiViral terapi (RAV) som utger rekommendationer om hiv och amning[2]. RAV rekommenderar att kvinnor med hiv ska avrådas från att amma sina barn samt erbjudas hjälp med att avbryta mjölkproduktionen. RAV skriver också att kostnadsfri modersmjölkersättning och stöd till flaskuppfödning bör erbjudas till kvinnor i hela Sverige. Som PG tidigare omtalat (se t.ex. artikel från 2024) rekommenderar RAV numera också att kvinnor som ”trots avrådan” väljer att amma sitt barn ska erbjudas stöd och uppföljning, under förutsättning att de uppfyller vissa kriterier[3].
Enligt RAV:s rekommendationer ska stödet inkludera ett ”informationssamtal om uppfödning”. Informationssamtalet rekommenderas innehålla en genomgång av ”aktuellt kunskapsläge om risken för överföring av hiv till barnet via amning”, information om att den rådande rekommendationen är att avstå från amning, samt diskussion om vilka orsaker som finns till kvinnans önskan att amma. När två vårdnadshavare finns ska båda informeras. För kvinnor som är välbehandlade (och som uppfyller de uppsatta kriterierna) som ”trots avrådan och noggrann information väljer att amma”, rekommenderar RAV så kort amningstid som möjligt, med målet att avvänja senast vid 6 månaders ålder. Blandad matning ska enligt rekommendationen undvikas. I rekommendationerna finns även detaljer om den kliniska uppföljningen av kvinnan och barnet vid amning.
I RAV:s rekommendationer uppges inte vilken aktör som ska erbjuda praktiskt stöd kring själva amningen för kvinnor som väljer att amma. På Barnhivkonferensen (”Barnhivdagen”) som anordnades i september 2025 uppgav dock representanter från Barnhivcentrum vid Karolinska Universitetssjukhuset att det är BB och BVC som ska ansvara för sådant stöd.
Posithiva Gruppens ställningstagande i frågan om hiv och amning
Posithiva Gruppen (PG) har under flera år arbetat med frågor kring amning, och har bland annat ifrågasatt varför man i Sverige länge hade en hårdare linje mot amning jämfört med andra länder (se t.ex. webbinarium 2021 och webbinarium 2023).
I mars 2025 fattade PG:s styrelse beslut om ett ställningstagande kring amning för personer som lever med hiv. Då beslutades att Posithiva Gruppen ska:
- arbeta för att de svenska rekommendationerna ska följa WHO:s riktlinjer.
- uppmana relevanta aktörer att tillhandahålla objektiv och rättvisande information för personer som funderar på amning.
- uppmana relevanta aktörer till användning av stigmasänkande språk kring såväl amning som flaskmatning, med utgångspunkt i att personer som lever med hiv är kompetenta nog att fatta bra beslut för sina barn.
- uppmana till att följa internationella rekommendationer baserade på mänskliga rättigheter genom att inte anmäla någon som ammar till polisen och/eller socialtjänsten.
- uppmana till att även de personer som av någon anledning inte möter ”kriterierna” för amning i RAV:s nuvarande rekommendationer ska få stöd och uppföljning om de väljer att amma.
- uppmana till inkludering av personer som lever med hiv som har erfarenhet av graviditet och/eller amning i utformningen av rekommendationer och informationsmaterial.
Skillnader mellan rekommendationerna – kan dessa harmonieras?
Vid jämförelse av WHO:s och RAV:s rekommendationer är kanske den mest uppenbara skillnaden att WHO rekommenderar amning för alla kvinnor som stödjs i sin följsamhet till hivbehandling, medan RAV avråder från det – även för kvinnor som har välbehandlad hiv. Det finns även skillnader i ordval. WHO formulerar det som att kvinnor som lever med hiv bör ges möjlighet att amma, medan RAV formulerar det som att amning kan stödjas under vissa omständigheter för kvinnor som ”trots avrådan och noggrann information väljer att amma”.
I bakgrundstexter till rekommendationen betonar WHO vikten av att ge lämplig, objektiv och opartisk information, möjlighet att fatta ett informerat beslut om matningen, samt stärkande (”empowerment”) och stöd i autonomi kring beslutsfattandet. Det finns även ett tydligt fokus på fördelarna med amning, både för mamman och barnet. I RAV:s rekommendationer ligger mer fokus på information om riskerna vid amning samt information om att avrådan gäller.
Om RAV:s rekommendationer ska läggas i linje med WHO:s behöver fokuset på avrådan och risker ersättas av ett tydligare fokus på informerat beslutfattande, autonomi och objektiv information om såväl risker som fördelar vid amning. I ljuset av WHO:s rekommendation om stödinterventioner för mammor med hiv som ammar kan det även finnas behov av att RAV bättre förtydligar hur stödinterventioner ska se ut, vilka som ska ansvara för dem, samt hur de eventuellt ska vara kopplade till hivvården.
I bakgrundstexten till de nya rekommendationerna skriver WHO att studier som gjorts i höginkomstländer visat att en del kvinnor som lever med hiv önskar amma trots att nationella riktlinjer avråder från det, och att dessa väljer att amma om nationell policy tillåter det. WHO pekar på att inkonsekvens (”inconsistency”) mellan nationella riktlinjer och kvinnors önskemål kan leda till maktlöshet hos vårdgivare som vill stödja kvinnors beslut kring amning, och betonar att det under alla omständigheter är avgörande att ge mammor som lever med hiv högkvalitativ och korrekt information om hivöverföring och amning. För att stödja mammor i att fatta välgrundade beslut utan tvång eller hot, behöver vårdgivare vara utbildade och utrustade för att kommunicera tydligt och koncist om amning när det kommer till mammor med hiv, skriver WHO.
I bakgrundstexten skriver WHO även att man i kvalitativa studier identifierat flera faktorer som underlättar amning för kvinnor med hiv. Exempel på sådana faktorer är lämplig, objektiv och opartisk information, möjlighet att fatta ett informerat beslut om matningen, samt stöd i autonomi kring beslutsfattandet. WHO skriver också att vårdgivare kan ha svårt att diskutera amning med mammor som lever med hiv, men att tydliga riktlinjer och protokoll grundade i riskreducering och patientens självbestämmande kan hjälpa vårdgivare ge lämplig rådgivning och stöd. WHO nämner också att utbildning (”training”) kan behövas för att hjälpa vårdpersonal att ge det stöd som behövs.
I WHO:s bakgrundstext finns även ett avsnitt om jämlikhet (”equity”). Där skriver WHO bland annat att rekommendationer som förbjuder amning vid hiv kan förvärra stigma, diskriminering och social exkludering. De skriver också att faktorer såsom hälsostatus, inkomst, tillgång till mat och familjestöd påverkar huruvida mammor som lever med hiv ammar eller inte. Brist på tillgängliga resurser och information kan oavsiktligt bidra till dåliga hälsoutfall bland redan utsatta spädbarn och kvinnor och således fördjupa skillnader i hälsa, skriver WHO. De uttrycker också oro över rapporter om att kvinnor med hiv som ammat sina barn blivit kriminaliserade[4].
Utöver amning innehåller WHO:s uppdaterade rekommendationer en hel del om läkemedelsbehandling hos spädbarn. Rekommendationerna kring profylax till nyfödda barn som ej löper hög risk att få hiv (t.ex. barn födda av mammor med välbehandlad hiv) har uppdaterats till att innebära sex veckors behandling med ett läkemedel (i första hand nevirapine/NVP, alternativt dolutegravir/DTG eller lamivudine/3TC). Detta skiljer sig från RAV:s rekommendation som är att ge behandling med zidovudin/AZT i två veckor.
Till nyfödda som löper hög risk att få hiv (t.ex. för att mamman inte är välbehandlad) rekommenderar WHO profylaxbehandling med tre läkemedel under sex veckor, efterföljt av behandling med ett läkemedel (företrädesvis nevirapine/NVP, alternativt dolutegravir/DTG eller lamivudine/3TC) så länge amning pågår eller tills mammans virusnivåer blivit nertryckta. Också detta skiljer sig från RAV:s rekommendation, som är att ge nevirapine/NVP, zidovudin/AZT och lamivudine/3TC i fyra veckor. Vid behandlingssvikt hos modern vid amning rekommenderar RAV dock zidovudin/AZT, lamivudin/3TC och dolutegravir/DTG i sex veckor.
WHO redovisar också resultat från studier där ammande mammor inte alls eller inte i tillräckligt stor utsträckning haft tillgång till hivmediciner, samt studier där man jämfört effekten av att sätta in hivmediciner hos den ammande mamman med att sätta in (förlängd) behandling med profylax hos barnet. Överlag visar studierna att såväl förstärkt hivmedicinering hos mamman som profylax hos barnet hade bra effekt, och i rekommendationen skriver WHO att man i en kontext där mamman står på hivbehandling behöver balansera användningen av förstärkta profylaxregimer mot onödig läkemedelsexponering hos spädbarnet. De skriver också att bättre riskstratifiering (alltså att gruppera spädbarn utifrån vilka som har lägre respektive högre risk att få hiv) är viktigt för att begränsa onödig läkemedelsexponering. Detta till skillnad från mer universella tillvägagångssätt där alla där alla spädbarn som exponterats för hiv (”HIV-exposed infants”) definieras som ”hög risk” vilket leder till att även spädbarn med låg risk mottar onödigt mycket profylaxbehandling.
1 WHO kräver alltså inte att mamman har omätbara virusnivåer. Läs mer om WHO:s kategorisering av virusnivåer (”undetectable”, ”suppressed” och ”unsuppressed”) i deras Policy Brief från 2023: https://iris.who.int/server/api/core/bitstreams/16bc225d-c2ac-407c-a45b-4270acf1285f/content
2 Profylax och behandling av hivinfektion vid graviditet (2024)
3 Kriterier: Hiv-RNA <50 kopior/ml (under så lång tid som möjligt, men minst under graviditetens sista trimester), barn fött i fullgången tid, god följsamhetshistorik, regelbunden kontakt med uppföljningsmottagningen och det multidiciplinära teamet, vilja och kunna komma på månatliga uppföljningsbesök med provtagning för sig själv och barnet under och 2 månader efter avslutad amning.
4 Se t.ex. Symington m.fl (2022).
Text: Ane Martínez Hoffart (PG)
Fyll i medlemsenkäten!
[English below]
Vi strävar ständigt efter att förbättra Posithiva Gruppens verksamhet och genomför därför en medlemsenkät för att se vad du som medlem tycker. Vi vill gärna veta vad som fungerat bra, vad som kan bli bättre, samt vilka aktiviteter och fokusområden som är viktiga för våra medlemmar.
Medlemsenkäten är öppen för personer som lever med hiv och som är medlemmar i PG. Är du inte redan medlem? Bli medlem i Posithiva Gruppen
Enkäten är anonym och ditt svar går inte att spåra till dig.
Fyll i enkäten här
Enkäten är öppen till och med den 12 februari 2026.
Om du undrar något om enkäten eller vill ha hjälp är du varmt välkommen att höra av dig till vide.bergenholtz@posithivagruppen.se eller ringa på 08-720 19 60.
Enkätsvaren kommer att sammanställas och presenteras i samband med årsmötet.
Stort tack för att du tar dig tid att fylla i enkäten och bidrar till att göra Posithiva Gruppens verksamhet bättre!
Take the member survey!
We are conducting this member survey to learn more about what you, as a member, think. We are constantly striving to improve Posithiva Gruppen’s activities and are best able to do so through your help. We want to know what has worked well, what can be improved, and what activities and focus areas are important to our members.
The survey is open to people living with HIV who are members of PG. All people living with HIV are entitled to membership. Learn more and become a member
The survey is anonymous and your response cannot be traced back to you.
Click here to take the survey
The survey is open until 12 February 2026.
If you have any questions about the survey or need any help, please contact vide.bergenholtz@posithivagruppen.se or call us at 08-720 19 60.
The responses will be compiled and presented at the annual meeting.
Thank you for taking the time to fill out the survey and contributing to making Posithiva Gruppen better!
Ny rapport!
Stöd och vård vid psykisk ohälsa – upplevelser hos personer som lever med hiv i Sverige
Våren 2025 lanserade Posithiva Gruppen en enkätundersökning riktad till personer som lever med hiv i Sverige. Genom enkäten ville vi samla in erfarenheter från personer som under de senaste två åren mått psykiskt dåligt. Vi ville undersöka vad som fungerat bra och mindre bra i mötet med aktörer som ska erbjuda stöd och vård, med målet att personer som lever med hiv i Sverige ska få adekvat stöd och vård vid psykisk ohälsa. Som komplement till enkätundersökningen ställde vi även frågor till alla hivmottagningar i Sverige om resurser kring psykisk ohälsa.
I rapporten Stöd och vård vid psykisk ohälsa – upplevelser hos personer som lever med hiv i Sverige redovisas och diskuteras resultaten från undersökningen. I rapporten finns även ett antal reflektionsfrågor som mottagningar, organisationer och andra relevanta aktörer gärna får använda som diskussionsunderlag.
Vid frågor eller funderingar om rapporten är du välkommen att höra av dig till ansvarig för undersökningen på ane.hoffart@posithivagruppen.se.
Ladda ner rapporten som pdf.
Webbinarium
I samband med att rapporten släpptes den 17 december 2025 arrangerade PG ett webbinarium där Ane Martínez Hoffart, rapportförfattare, presenterade rapportens fynd. Presentationen följdes av ett samtal med Victor Westergren, tillförordnad vårdenhetschef på Infektionsmottagning 2/Venhälsan vid Södersjukhuset, och Daniel Suarez, verksamhetschef på Posithiva Gruppen. Samtalet fokuserade på hur olika aktörer kan minska barriärer för stöd och vård för personer som lever med hiv och som mår psykiskt dåligt.
Webbinarium: Upplevelser hos personer som lever med hiv – hur minskar vi barriärer för stöd och vård vid psykisk ohälsa?
Posithiva Gruppen bjuder in till ett webbinarium i samband med lanseringen av rapporten ”Stöd och vård vid psykisk ohälsa – upplevelser hos personer som lever med hiv i Sverige”.
17 december kl 12.00–13.00
Anmäl dig via bit.ly/ustod
Öppet för alla intresserade.
Ane Martínez Hoffart, rapportförfattare, presenterar resultaten från den undersökning som Posithiva Gruppen genomförde under våren 2025. Presentationen följs av ett samtal om hur olika aktörer kan minska barriärer för stöd och vård för personer som lever med hiv och som mår psykiskt dåligt.
I samtalet deltar en representant för Infektionsmottagning 2/Venhälsan vid Södersjukhuset tillsammans med Nicole Galdíková, intressepolitiskt ombud på Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH), och Daniel Suarez, verksamhetschef på Posithiva Gruppen.
40 år med PG – se höstens föreläsningar i efterhand
I samband med Posithiva Gruppens 40-årsjubileum 2025 anordnades en föreläsningsserie om organisationens och hivfrågans historia i Sverige. Nu kan du se några av föreläsningarna i efterhand.
Lena Lennerhed och Jens Rydström
Jens Rydström och Lena Lennerhed berättar om Posithiva Gruppen och andra civilsamhällesorganisationers arbete, om konflikter, utmaningar och organisering utifrån sin bok ”När staten inte räcker till. Aids och det civila samhället 1982–2000”.
Göran Bratt och Sven Grützmeier
Göran Bratt och Sven Grützmeier, två av de första läkarna som började engagera sig i hivfrågor i Sverige på 1980-talet, berättar om sitt engagemang och om hur det varit att följa utvecklingen där hiv gått från en dödsdom till en kronisk, men behandlingsbar sjukdom.
Daniel Suarez
Daniel Suarez, verksamhetschef på PG, kom till Sverige från Kuba 2008 och började sin bana på Posithiva Gruppen med att arbeta som föreningsvärd. Han berättar om sin personliga resa och Posithiva Gruppens utveckling de senaste 15 åren.
Posithiva Gruppen 40 år
Den 21 november firades Posithiva Gruppens 40-årsjubileum i Årsta folkets hus. Det var ett evenemang främst för föreningens medlemmar och kvällen bjöd på tillbakablickar på fyra decennier fyllda med solidaritet, gemenskap, glädje, sorg, kamp, fest, liv, död, motgång, framgång och hopp. Tal, samtal, prisutdelning, musik, dans och andra uppträdanden avlöste varandra och i foajén fanns en utställning som bjöd på en resa genom de 40 år som organisationen funnits.
Tack till alla som var med och firade och bidrog till en fantastisk kväll!
Walter Heidkampf, tidigare ordförande för PG, hade spelat in ett tal till jubileet som finns att se här nedan.
Foton från jubileet
Foto: Jonas Norén
Daniel Suarez ny patientrepresentant i InfCareHIV
Posithiva Gruppens verksamhetschef Daniel Suarez har blivit utsedd till patientrepresentant i styrgruppen för InfCareHIV.
InfCareHIV är ett ett nationellt kvalitetsregister som inkluderar personer som lever med hiv i Sverige. Med hjälp av InfCareHIV:s data är det möjligt att på både nationell nivå och på enskilda kliniker identifiera utvecklingsbehov i hivvvården och förbättra livskvaliteten för personer som lever med hiv. InfCareHIV:s data används även för forskning om bland annat samsjuklighet, hiv hos barn och gravida och psykosociala aspekter av att leva med hiv. Läs mer om InfCareHIV på infcarehiv.se.
Om Daniel Suarez
Daniel har levt med hiv sedan 2008. Han har arbetat med hivfrågor sedan 2011 och är sedan 2017 verksamhetschef på Posithiva Gruppen, Sveriges nationella patientförening för personer som lever med hiv. Daniel har bred kunskap inom hivfrågor och arbetar med såväl insatser direkt riktade till personer som lever med hiv som med policyfrågor och utbildningsinsatser för bland andra vårdpersonal.
Daniel samordnar Posithiva Gruppens peerstödsverksamhet och har själv arbetat med peerstöd sedan 2013. Han har sedan 2014 projektlett och utvecklat Posithiv Plattform, en metod skapad av PG där personer som lever med hiv under en helg får träffa andra som lever med hiv, ta del av föreläsningar och workshoppar och diskutera frågor som rör till exempel hälsa och sexualitet, utanförskap, medicinering och psykosocialt stöd. Genom sitt arbete möter han människor med olika bakgrund och erfarenheter av att leva med hiv, något som han kan ta med sig in i rollen som patientrepresentant.
Daniel är utbildad i socialt arbete, MI och ledarskap. Han har bland annat suttit som co-chair i den lokala styrgruppen för den internationella, vetenskapliga konferensen AIDSImpact i Stockholm 2023. Utöver sin gedigna kunskap och kompetens och de insikter han samlar på sig i arbetet med och för personer som lever med hiv i hela Sverige har Daniel egna intersektionella perspektiv och erfarenheter, både som hbtq-person och person med migrationserfarenhet.
Ny kampanjfilm till World AIDS Day
Positiva Gruppen Väst
Positiva Gruppen Syd
Posithiva Gruppen Norr
Posithiva Gruppen
Riksförbundet Noaks Ark
Noaks Ark Mosaik
Convictus
Läkare i Världen
RFSU
Nytt nummer av Posithiva Nyheter!
I det här rekordtjocka numret av Posithiva Gruppens tidning uppmärksammar vi organisationens 40-årsjubileum med en djupdykning i organisationens historia. Vi rapporterar också från konferensen IAS 2025 som ägde rum i Kigali, Rwanda i somras. I numret kan du dessutom läsa om hur medlemmar kan engagera sig i och påverka Posithiva Gruppen, sexualitet när man blir äldre, tystande av patienter inom vården, sexuellt stigma och terapi i österländska kulturer, hivbehandling och forskning på att bota hiv.
Trevlig läsning!