Kategori: Uncategorized

Årsmötesdag 2024

23 mars kl 10.00

Var med och påverka verksamheten, träffa andra medlemmar och ta del av en guidad visning av Stockholms stadshus!

Program
10.00 Årsmöte
12.00 Lunch
15.00 Guidad visning av Stockholms stadshus
18.00 Middag

Anmäl dig via formuläret här: https://forms.gle/RkvFxPdyLV6c2PU19

Du kan även ringa 08-720 19 60.
För dig som bor utanför Stockholms län kan resor samt boende bekostas. Om du vill ha lunch, middag och/eller behöver resa och boende, anmäl dig senast den 16 mars.

Varmt välkommen!

Motioner ska vara styrelsen tillhanda senast lördagen den 2 mars 2024. Dessa mailas till styrelsen@posithivagruppen.se, alternativt postas eller lämnas till kansliet.
Samtliga medlemmar (ej stödmedlemmar) har rösträtt samt närvaro-, yttrande-, och förslagsrätt vid årsmötet. Personer som lever med hiv har rätt till fullvärdigt medlemskap i Posithiva Gruppen.

Årsmöteshandlingar publiceras här senast en vecka innan årsmötet.

Är du inte redan medlem? Bli det här: posithivagruppen.se/medlemskap

Workshop i att ge stöd

Annika Thomsson föreläser.
Annika Thomsson.

I november 2023 arrangerade 3P en fortbildningsworkshop för de stödpersoner som utbildats inom projektet. Workshoppen bestod av två delar: den första handlade om hur man är en bra stödperson och den andra om coachningsverktyget NÖHRA. Allt leddes av Annika Thomsson som arbetar med utbildningar och föreläsningar inom kommunikation och konflikthantering.

För att kunna stötta andra måste vi kunna stötta oss själva, inledde Annika. Då hjälper det om vi har verktyg för att ta hand om oss själva. I terapi tittar man vanligtvis på vad som inte fungerar, men med hjälp av verktyget NÖHRA tittar man istället på vad som fungerar. Grunden är därmed ett lösningsfokus istället för ett problemfokus. Det bygger på en positiv människosyn.

Vi har alla kapacitet och resurser att möta de utmaningar som vi ställs inför i livet, menar Annika – men ibland kan vi behöva hjälp. Det är inte alltid vi ser vad vi faktiskt kan. Hur kan vi hjälpa oss själva och andra att nå fram till målet?

 

Att vara en bra stödperson

Annika bad deltagarna i workshoppen att diskutera med varandra vilka egenskaper man behöver ha för att vara en bra stödperson.

Deltagarna nämnde att det är viktigt att lyssna, att möta den stödsökande personen där den är och att ha självinsikt. Det sistnämnda handlar om att ha koll på vilka egna erfarenheter vi har med oss in i samtalet och som påverkar hur vi själva ser på saker. Annika tillade att det är lätt att ett stödsamtal byter fokus till att handla om stödpersonen istället för den som sökt stöd, till exempel genom att stödpersonen tar över och börjar berätta om sina egna erfarenheter på ett sätt som inte låter den stödsökande komma till tals.

Det är viktigt att verkligen kunna lyssna, bekräftade Annika, men också att komma in på vad personen skulle kunna förändra i praktiken för att röra sig i en bättre riktning. Att ge för många råd kan däremot bli något av en fälla. Det är bättre att ställa frågor som hjälper personen att själv fundera, underströk Annika. Undvik att ge råd som första steg!

Hur är man då en bra lyssnare? Genom att visa nyfikenhet, vara närvarande, prata mindre själv, samt genom att ställa öppna frågor, kom Annika och deltagarna fram till. Att ha tålamod och vara lugn är en viktig del i att vara närvarande med en annan person, tillade Annika. Vissa personer kan ha svårt att öppna upp eller att hitta ord. Då kan man behöva vara extra nyfiken och gissa lite när man ställer frågor för att hjälpa dem på traven, tipsade hon. Deltagarna föreslog även att en stödperson kan skapa och bygga förtroende genom att ge av sig själv och dela med sig av sina egna erfarenheter.

En bra stödperson är även generös med sin tid, tillgänglig på telefon, beredd att träffas fysiskt (förutsatt att man inte bor allt för långt ifrån varandra) och levererar det hen tagit på sig att göra. Nyfikenhet är också en bra egenskap hos en stödperson, enades Annika och deltagarna om.

Det är dock inte stödpersonens uppgift att lösa allt. Om man inte själv kan hjälpa personen som söker stöd, så är det rätt att säga det och istället hänvisa personen vidare. Annika underströk att det är viktigt att fråga sig själv vad man kan och inte kan hjälpa till med. Målet är att personen som söker stöd ska få stöd, oavsett om stödet i slutänden kommer från dig eller från någon annan.

 

NÖHRA – ett verktyg för att ge stöd

Annika gick sedan igenom NÖHRA: ett verktyg eller en metod som kan användas för att stötta andra. NÖHRA användes ursprungligen vid coachning av elitidrottare, men visade sig sedan vara användbart även i andra sammanhang, berättade Annika.

Illustration av verktyget NÖHRA: en pil från Nuläge till Önskat läge som passerar stegen Hinder, Resurser och Agera.
NÖHRA.

NÖHRA är en förkortning av Nuläge, Önskat läge, Hinder, Resurser och Agera. Nuläge handlar om hur situationen är för personen just nu. Den som coachar inleder samtalet med att ställa frågor för att få en bild av nuläget. Önskat läge handlar istället om hur personen skulle vilja att situationen såg ut, alltså om vart personen vill komma. Den som coachar ställer i detta steg frågor om personens mål. Annika förklarade att frågor som ”när du är där, hur känns det i kroppen?” kan vara väldigt kraftfulla för att hjälpa personen att skapa en tydlig bild åt sig själv. En tydlig bild hjälper oss att röra oss mot målet.

Hinder är sådant som står i vägen för att nå målet. Det kan handla om yttre omständigheter, men också om inre sådana. Om personens mål är att kunna springa igen efter en skada, så kan till exempel dåligt väder, tidsbrist eller en förkylning vara yttre omständigheter som utgör hinder, förklarade Annika.

Resurser är sådant som kan hjälpa en person att ta sig över hindren. Personen som vill kunna springa kan till exempel sätta upp en motiverande bild på väggen som representerar målet eller be ett syskon att checka in regelbundet för att höra hur det går med träningen. Det kommer alltid att finnas hinder, påpekade Annika. Frågan är hur vi kan möta dem och vad vi kan göra för att de inte ska stoppa oss.

Det sista steget i NÖHRA är Agera. Här handlar det som att börja göra en handlingsplan bestående av en rad små steg för att röra sig mot målet. Vad är det första steget? Vad är nästa steg? I fallet med personen som vill kunna springa kan ett steg vara att köpa ett gymkort och ett annat att gå till en naprapat, föreslog Annika.

Annika betonade att även om det är användbart att känna till teorin, så behöver vi också prova och öva för att lära oss. Därför fick deltagarna i workshoppen själva prova på att coacha och att bli coachade med hjälp av NÖHRA. Viktigt är att den som coachar i första hand ska ställa frågor som hjälper den coachade att själv fundera. De lösningar som vi kommer fram till själva är de som är hållbara – inte de där någon annan säger åt oss vad vi ska göra, avslutade Annika.

 

Vill du vara med och leda Posithiva Gruppen framåt? Nominera till styrelsen!

Är du nyfiken på styrelsearbete eller känner du någon som du tror skulle passa i styrelsen? Nu är det dags att nominera till Posithiva Gruppens styrelse för verksamhetsåret 2024/25.

Posithiva Gruppen är Sveriges största patientorganisation för personer som lever med hiv. För att sitta i styrelsen behöver du vara medlem och själv leva med hiv. Du eller den du nominerar behöver inte ha tidigare erfarenhet av styrelsearbete och alla, oavsett könsidentitet och sexuell läggning kan nomineras.

Nominera dig själv eller någon annan genom att maila namn och kontaktuppgifter till valberedning@posithivagruppen.se senast den 8 mars 2024.

Om styrelseuppdraget
Posithiva Gruppen är en medlemsförening och mellan årsmöten leder styrelsen föreningen framåt. Uppdraget som styrelseledamot innebär att du regelbundet deltar i styrelsemöten (cirka åtta gånger per år). Du är med och fattar beslut om inriktning, strategi, kansli och medlemsutveckling. Utöver detta finns stora möjligheter att komma med egna idéer och att engagera dig i föreningens olika verksamheter och aktiviteter.

Valberedning
Du kan även nominera dig själv eller någon annan till att sitta i valberedningen för verksamhetsåret 2024/25. Valberedningen ska ge förslag till nya styrelseledamöter och revisorer. De föreslagna kandidaterna presenteras av valberedningen på årsmötet där medlemmarna fattar beslut.

Är du inte redan medlem? Bli det på posithivagruppen.se/medlemskap!

Posithiva Gruppens årsmöte hålls den 23 mars 2024. Kallelse till årsmöte skickas ut senare.

Är du en strukturerad person som brinner för föreningsliv och administration?

Posithiva Gruppen söker en föreningssekreterare som vill vara del av ett förändringsarbete och bidra till organisationens utveckling och medlemsvård.

Som föreningssekreterare är du spindeln i nätet på kansliet och ofta den första kontaktpersonen för medlemmar och andra. I ditt jobb ansvarar du för en rad administrativa och organisatoriska uppgifter.

I dina arbetsuppgifter ingår att

  • samordna aktiviteter i föreningens olika verksamheter för personer som lever med hiv.
    tillsammans med styrelsen utveckla föreningens medlemsarbete, från värvning till medlemsvård.
  • administrera medlemsregister.
  • ge service och bistå annan personal, styrelse och medlemmar i administrativa frågor och föreningsfrågor.
  • resebokningar och beställningar.
  • svara i telefon samt ta emot besökare på kansliet.

Vi söker dig som 

  • har god kunskap om föreningsutveckling och medlemsvård.
  • har varit engagerad eller arbetat i ideell organisation.
  • har god administrativ förmåga och är serviceinriktad.
  • obehindrat talar och skriver svenska och engelska.

Det är meriterande om du

  • har erfarenhet av medlemsarbete och/eller volontärsamordning.
  • har styrelseerfarenhet.
  • behärskar ytterligare språk.

Vi lägger stor vikt vid personliga egenskaper. För att lyckas i rollen är det viktigt att du är en lyhörd, prestigelös och flexibel person. Arbetet är varierande och för att trivas behöver du känna dig bekväm med olika typer av arbetsuppgifter. Du är en strukturerad, noggrann och ansvarstagande person.

Självklart identifierar du dig med Posithiva Gruppens värderingar kring allas lika värde och att personer som lever med hiv ska ha samma förutsättningar och möjligheter som alla andra.

Omfattning och tillträde

Tjänsten omfattar 100% och är ett års visstidsanställning, med mycket goda möjligheter till förlängning.

Posithiva Gruppen tillämpar sex timmars arbetsdag vilket innebär en arbetsvecka på 30 timmar. Arbetstiden kan innefatta kvälls- och helgarbete samt resor.

Tillträde snarast enligt överenskommelse. Tjänsten inleds med sex månaders provanställning.

Om arbetsplatsen

Posithiva Gruppen är en social, positiv och inkluderande arbetsplats där vi drivs av engagemang för våra frågor. Du blir en del av ett litet team som jobbar nära varandra i daglig samverkan där vi bidrar med våra respektive kompetenser i en spännande verksamhet.

Vårt kontor är beläget i centrala Stockholm. Vi är en flexibel arbetsplats och det finns möjlighet att delvis arbeta på distans.

Om Posithiva Gruppen

Posithiva Gruppen (PG) bildades 1985 och är Sveriges största patientorganisation för personer som lever med hiv. Vi arbetar för förbättrade förutsättningar för alla som lever med hiv genom att erbjuda sociala mötesplatser, stöd (på individ- och gruppnivå), samt kunskapshöjande insatser. Vi bevakar även rättigheter och arbetar för att öka kunskapen om hiv samt motverka stigmatisering och fördomar i samhället i stort. Posithiva Gruppens arbete styrs och formas av personer som själva lever med hiv.

Skicka din ansökan med cv och personligt brev där du förklarar varför du är rätt person för tjänsten till jobb@posithivagruppen.se. Intervjuer sker löpande så sök redan idag.

 

Rapport från AIDSImpact 2023

I juni samlades hundratals forskare, kliniker, beslutsfattare och aktivister från hela världen i Stockholm för konferensen AIDSImpact 2023. Posithiva Gruppen stod som lokal arrangör av konferensen som fokuserar på beteendevetenskapliga, psykosociala och samhälleliga frågor relaterade till hivprevention, hivbehandling och hivvård.

Vi har nu publicerat en konferensrapport som täcker de ämnen som ligger inom ramen för Posithiva Gruppens arbete. Bläddra i den här nedan eller öppna och ladda ner den som PDF.

HPV och anal- och livmoderhalscancer – så kan de förebyggas

Personer som lever med hiv har en förhöjd risk att få HPV-relaterad cancer, som analcancer och livmoderhalscancer. HPV står för humant papillomvirus, och är ett sexuellt överförbart virus. De flesta människor får en eller flera olika typer av viruset någon gång i livet. Vissa HPV-stammar leder till cellförändringar i slemhinnor, som i förlängningen kan leda till cancer. Både HPV och cancer orsakad av HPV kan förebyggas.

Analcancer
Att screena för och behandla cellförändringar som kan leda till livmoderhalscancer är redan en etablerad rutin i många länder, inklusive Sverige. Studien ANCHOR, ledd av forskare vid University of California San Francisco har visat att screening för, och behandling av, förstadier till analcancer också kan förebygga att cancer utvecklas. Posithiva Gruppen hoppas att en ny rutin för screening för att analcancer kommer att etableras inom vården i Sverige. Fram till dess kan man dock själv lyfta screening med sin läkare.

I en artikel på The Body ger läkaren och forskaren Joel Palefsky, som lett ANCHOR-studien, tips på vad du som lever med hiv kan göra själv för att förebygga analcancer. Hans råd är bland annat att

  • be din läkare om en rektalundersökning. Genom att känna med fingret kan läkaren hitta förändringar i form av knutar eller klumpar som kan tyda på cancer. Om förändringar hittas kan läkaren remittera dig vidare till en specialist.
  • minska eller, helst, sluta röka. Rökning är en riskfaktor för cancer, oavsett hivstatus, men man har sett att personer som lever med hiv påverkas än mer negativt. Be vårdgivare om hjälp för att dra ned på eller sluta röka.
  • om du är 26 år eller yngre, vaccinera dig mot HPV om du har möjlighet. De flesta människor exponeras för HPV så snart de ev börjar ha sex, men oavsett ålder eller sexuell historia, kan det vara värt att ta upp HPV-vaccination med sin läkare.

Livmoderhalscancer
I Sverige kallas alla med kvinnligt personnummer mellan 23 och 49 år till cellprovtagning vart femte år och alla mellan 50 och 64 år vart sjunde år. Det är gratis och frivilligt att ta cellprov. Om du har livmoder, men inte ett kvinnligt personnummer behöver du själv boka tid för cellprovtagning. Det är viktigt att gå på cellprovtagning för att i tid upptäcka cellförändringar som kan leda till cancer. Om man vid provtagningen ser cellförändringar följs dessa upp och om de inte försvinner av sig själva tas de bort.

HPV-vaccination till personer som lever med hiv
I augusti 2023 meddelade regeringen att man gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att:

”utreda behov och kostnader för att erbjuda vaccination mot humant papillomvirus (HPV) till de pojkar och män som inte erbjudits vaccination genom det allmänna vaccinationsprogrammet. Myndigheten ska också utreda behov och kostnad för ett särskilt erbjudande om vaccination mot HPV till män som har sex med män (MSM) transpersoner och personer som lever med hiv.”

Folkhälsomyndigheten ska redovisa uppdraget senast den 1 juni 2024.

Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson
Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

– Preventiva åtgärder för att förebygga cancer kommer alltid vara mer effektivt än behandling. Att alla barn i årskurs fem, och kvinnor födda mellan 1994–1999, erbjuds vaccination mot HPV är därmed en mycket viktig insats i det preventiva arbetet mot cancer. Vi vill nu utreda om det finns behov av att även erbjuda vaccination till pojkar och män som inte erbjudits vaccination i skolan, och om det finns behov av ett särskilt vaccinationserbjudande till män som har sex med män, transpersoner och personer som lever med hiv.

Det sa sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson i samband med att regeringen gick ut med att man nu utreder frågan.

Region Stockholm har fattat beslut om att från och med 2024 erbjuda män och transpersoner som lever med hiv gratis HPV-vaccination. Det är ett steg i rätt riktning, men Posithiva Gruppen vill att vaccin erbjuds personer som lever med hiv i alla delar av landet, oavsett könsidentitet eller sexuell läggning. Tillsammans med Sexperterna, RFSL Stockholm, RFSL Ungdom, RFSU, RFSU Stockholm, Hiv-Sverige, riksförbundet Noaks Ark och Noaks Ark Stockholm verkar vi för att gratis vaccination ska erbjudas alla som löper högre risk att få HPV-relaterad cancer.

Låg kunskap om hiv och smittfri hiv i befolkningen

En ny undersökning av Kantar Sifo visar att det finns stora brister i den svenska befolkningens kunskaper om hiv. Hela 82% saknar kunskap om att hiv inte kan överföras från personer som har en välinställd behandling. Mer än en tredjedel (37%) känner sig osäkra eller tror att det finns en risk för att hiv kan överföras från en välbehandlad person vid hudkontakt. Detta trots att hiv aldrig kan överföras vid hudkontakt, varken från en behandlad eller obehandlad person. Lägst är kunskapen bland unga. 18% av svenskar 18–25 år omedvetna om att de kan få hiv vid oskyddat sex.

“Okunskapen bland unga visar hur tyst det varit kring hiv de senaste årtiondena. Här har inte minst skolorna en jätteviktig uppgift. Att unga har kunskap om hiv är viktigt både för dem själva och för att minska stigmat kring hiv”, säger Daniel Suarez, verksamhetschef Posithiva Gruppen.

Även bland vårdpersonal brister kunskapen om hiv. 2 av 3 i undersökningen som är eller har varit yrkesverksamma inom sjukvården är osäkra eller vet ej om hiv kan överföras från personer som har en välinställd hivbehandling. Detta trots att 98% av respondenterna i denna grupp säger sig känna till hiv mycket eller ganska väl.  Okunskapen och stigmat i samhället gör att många av de svenskar som lever med hiv drar sig för att berätta om sin diagnos. Oro för omgivningens fördomar och förutfattade meningar leder till tystnad.

”Vi inom vården måste fortsätta sprida kunskap till våra kollegor om välbehandlad och därmed smittfri hiv. Det är viktigt att det finns gedigen kunskap om vad välbehandlad hiv innebär för smittsamhet och livslängd. Verksamma inom hälso- och sjukvården måste till exempel känna till att både informationsplikten och blodsmittemärkningen i journalen har slopats”, säger Anna Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi och överläkare i infektionssjukdomar på Karolinska Institutet och Venhälsan, Södersjukhuset.

Läs undersökningsrapporten här! (Öppnas som PDF.)

Om undersökningen
Totalt har 1001 intervjuer genomförts av Kantar Sifo på uppdrag av GSK och Posithiva Gruppen. Resultatet kan jämföras med undersökningar från 2020, 2021 och 2022.
Svaren samlades in med kvoter på kön, ålder och region med syfte att spegla den svenska allmänheten. Datainsamlingen skedde mellan den 31 oktober -7 november 2023 genom Kantar Sifos riksrepresentativa panel.

 

För mer information, vänligen kontakta:

Daniel Suarez
Verksamhetschef, Posithiva Gruppen
072-011 08 08
daniel.suarez@posithivagruppen.se 

Petra Eurenius
Pressansvarig

0709-186562
petra.eurenius@kingstreetpr.se

Ny podd om livet med hiv

Idag, på World AIDS Day, lanserar Posithiva Gruppen podden Livet med hiv. I podden kommer vi i ett flertal avsnitt att djupdyka i olika perspektiv på att leva med hiv i Sverige idag. I det första avsnittet fokuserar vi på hiv och åldrade och vi möter Inger Forsgren, aktivisten som själv lever med hiv sedan mitten på 80-talet och Göran Bratt, pensionerad läkare och hivexpert. Vi pratar bland annat om att vara den första generationen att åldras med hiv och om vikten av ett gott bemötande inom vård och omsorg.

Lyssna på avsnittet: https://spoti.fi/3T6017D

Har du tips på något ämne som vi borde ta upp i podden? Hör av dig till info@posithivagruppen.se!

Podden produceras av Posithiva Gruppen i samarbete med Gilead Sciences.

 

 

Hälften av alla som lever med hiv i Sverige är idag över 50 år. Dagens hivmediciner är så effektiva att hiv gått från dödsdom till kronisk sjukdom. Personer som lever med hiv åldras som alla andra. Men stigmat finns kvar.

På World AIDS Day i år belyser Posithiva Gruppen därför att bli äldre med hiv. I vår sprillans nya podd Livet med hiv pratar vi med Inger Forsgren, aktivisten som själv lever med hiv sedan mitten på 80-talet och Göran Bratt, pensionerad läkare och hivexpert. Vi pratar bland annat om att vara den första generationen att åldras med hiv och om vikten av ett gott bemötande inom vård och omsorg.

För idag är det svåraste för många som lever med hiv inte sjukdomen i sig, utan andras fördomar och det stigma som fortfarande omger hiv. Gamla föreställningar lever kvar och okunskapen är stor, även bland vårdpersonal. Precis som andra behöver personer som lever med hiv vård och omsorg i högre grad ju äldre man blir. Men oron över hur man ska bli bemött är en faktor som försämrar ens livskvalitet och i värsta fall leder till att man undviker att söka vård.

Hiv inget hinder för ett aktivt liv
Hivbehandlingen gör att virusnivåerna i blodet blir omätbara och att man lever har smittfri hiv. Personer som lever med hiv jobbar, skaffar barn, har relationer, tränar och lever som alla andra. Ophelia, 59 och Inger, 68 lever aktiva liv och har stora drömmar och planer – där hiv inte är ett hinder. Ophelias dröm är att vandra i varje världsdel och Inger satsar på att springa långlopp. Läs deras berättelser på https://posithivagruppen.se/op… och https://posithivagruppen.se/in…

World AIDS Day 1 december
Idag är det World AIDS Day, eller Världsaidsdagen – en internationell minnesdag för alla som dött i aids. Det är också en dag för att uppmärksamma och visa stöd för alla som lever med hiv idag.

Varningsruta i journaler bör tas bort

Redan 2017 rekommenderade Smittskyddsläkarföreningen att den så kallade ”blodsmittemärkningen” i patientjournaler tas bort. Märkningen uppfattas som stigmatiserande och kan dessutom inge en falsk trygghet.

I journalsystem för sjukvården finns en funktion som uppmärksammar vårdpersonal på sådant som kan vara viktigt att känna till om en patient. Det kan till exempel handla om överkänslighet eller medicinska tillstånd och en varningsruta eller märkning dyker då upp i journalen. Märkningen för att en patient har en sjukdom som kan överföras via blod syftar oftast på hepatit B, hepatit C och/eller hiv. Vårdpersonal ska dock behandla alla patienter lika och betrakta allt blod som att det kan finnas överförbara sjukdomar i det.

2018 beslutade Region Stockholm att märkningen för sjukdomar överförbara via blod ska tas bort. På Vårdgivarguiden motiveras detta med att ”Märkningen kan inge en falsk trygghet eller vara vilseledande till exempel om patienten har en blodsmitta men inte är testad, har smittats efter det senaste negativa testet eller är smittfri efter behandling”. Flera regioner, däribland Värmland, Sörmland, Jönköping och Jämtland Härjedalen, har även de fattat beslut om att slopa märkningen.

Märkningen behöver tas bort manuellt i varje persons journal och Vårdgivarguiden uppmanar läkare att göra detta om de ser att den finns kvar. De skriver även att en notering bör läggas till om att ”Blodsmittemärkning tas bort i enlighet med regionalt beslut, HDIR 18068”.

Smittskyddsläkarföreningen utfärdar informationsblad för läkare och patienter kring hiv och andra sjukdomar. Dessa så kallade smittskyddsblad innehåller bland annat information om förhållningsregler och rättigheter. Smittskyddsläkarföreningen skriver i sitt ställningstagande att det vore positivt om alla Sveriges regioner tog bort märkningen. Man motiverar ställningstagandet med bland annat att hygienrutiner inte ska styras av märkningen, utan se likadana ut för alla patienter. Man konstaterar dessutom att det saknas lagstöd för att ha märkning för sjukdomar som kan överföras via blod och att varken Socialstyrelsen eller Arbetsmiljöverket har några föreskrifter som rekommenderar märkning. Socialstyrelsen rekommenderar att så kallad ”uppmärksamhetsinformation” endast ska finnas kring sådant som vårdpersonal kan behöva veta för patientens säkerhet, som överkänslighet mot vissa läkemedel.

Vårdgivarguiden skriver att märkningen bör slopas även på provrör och blodprover eftersom laboratorierna som tar emot prover också har rutiner för att behandla alla prover likadant.

Region Stockholm har valt att tills vidare låta märkningen finnas fortfarande kvar i mödravårdens journalsystem. Anledningen till detta är enligt Vårdgivarguiden för att det finns särskilda rutiner för att undvika överföring vid förlossning om den födande har hiv. Man skriver dock att det på sikt behövs andra ”dokumentationsmetoder” för att vårdpersonal ska få information om överförbara sjukdomar, liksom annan information som kan ha betydelse för barnet vid förlossning.