EnglishKategori: Uncategorized
Ny kunskapsöversikt om frysförvaring vid assisterad befruktning
En ny kunskapsöversikt från Folkhälsomyndigheten gör att fler kliniker kan erbjuda assisterad befruktning till personer som lever med hiv.
Bakgrund: I januari 2025 undersökte Posithiva Gruppen vad Socialstyrelsens uppdaterade föreskrifter kring assisterad befruktning från oktober 2024 lett till i praktiken. I kartläggningen identifierades bland annat att det rådde oklarhet kring vilken aktör som skulle förtydliga vad kravet på ”separat förvaring” vid behandling av personer som lever med hiv innebär. Läs kartläggningen från januari.
I februari 2025 tog Folkhälsomyndigheten fram en promemoria/kunskapsöversikt med titel ”Potentiell kontamination vid frysförvaring vid IVF-kliniker som tillhandahåller material från donatorer med välinställd behandling av hiv”. I denna drar myndigheten slutsatsen att gemensam förvaring av donerat material* från personer med välinställd hivbehandling tillsammans med donerat material från hivnegativa personer inte utgör en infektionsrisk. Detta dock under förutsättning att standardprotokoll, rutiner och riktlinjer följs. Vidare bedömer myndigheten att en rimlig avvägning är att förvara material från personer som lever med hiv i en separat behållare i samma frys som för material från hivnegativa personer.
Läs hela promemorian/kunskapsöversikten (öppnas som PDF).
Efter att promemorian/kunskapsöversikten kom ut har PG varit i kontakt med några reproduktionsmedicinska mottagningar och privata kliniker för att höra huruvida den bidragit till att reda ut eventuella oklarheter kring förvaringen av ägg och embryon från personer som lever med hiv. PG förstår det på de aktörer vi pratat med som att promemorian/kunskapsöversikten varit till hjälp och att den ger fler kliniker möjlighet att erbjuda assisterad befruktning till personer som lever med välbehandlad hiv. Dock framstår det fortfarande lite oklart huruvida klinikerna måste använda kväve i gasform eller inte, samt vad som gäller för förvaring av könsceller och embryon från personer med andra infektioner såsom hepatit B.
*Folkhälsomyndigheten använder genomgående orden ”donerat material” och ”donator” i promemorian. Ut ifrån PG:s samtal med mottagningar och kliniker om promemorian kan dessa ord tolkas som att de även omfattar ägg och embryon från personer (mottagare) som själva lever med hiv.
Assisterad befruktning – hur har de uppdaterade föreskrifterna landat hos kliniker och mottagningar i Sverige?
Den 1 oktober 2024 trädde ändringarna i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd kring assisterad befruktning i kraft. I dessa förtydligades bland annat att hiv inte innebär ett hinder för behandling. I november kontaktade Posithiva Gruppen (PG) närmare fyrtio kliniker och mottagningar runtom i landet för att se vad ändringarna lett till i praktiken. Resultaten visar att många fortfarande saknar information, rutiner och/eller utrustning för att kunna erbjuda assisterad befruktning för personer som lever med hiv.
Representanter från PG har sedan 2023 suttit med i Socialstyrelsens referensgrupp för översyn av bestämmelserna om positiva testresultat vid assisterad befruktning. I en tidigare artikel kan du läsa mer om referensgruppen samt om de uppdaterade föreskrifterna som översynen resulterade i hösten 2024. Syftet med översynen var bland annat att förtydliga att välbehandlad hiv inte utgör ett hinder för assisterad befruktning, och Socialstyrelsen med flera hoppades på att de ändrade föreskrifterna skulle vara lättare för klinikerna och mottagningarna att tillämpa än de föregående. PG ville ta reda på om så blivit fallet, och gjorde därför en kartläggning.
Frågorna som skickades till kliniker och mottagningar
I slutet på november 2024 gjorde PG ett utskick till 38 aktörer runtom i landet. Av dessa var 21 regionala reproduktionsmedicinska mottagningar och 17 var privata IVF-kliniker. Vi informerade kort om ändringarna som hade trätt i kraft 1 oktober och ställde sedan följande tre frågor:
- Förutsatt att övriga krav uppfylls, kan personer som lever med hiv genomföra en fertilitetsutredning hos er?
- Förutsatt att övriga krav uppfylls, kan personer som lever med hiv genomföra assisterad befruktning (insemination eller IVF) hos er?
- Om ni inte erbjuder fertilitetsutredning och/eller assisterad befruktning för personer som lever med hiv, vad beror det på?
Totalt var det 25 aktörer som svarade på frågorna, varav 17 regionala reproduktionsmedicinska mottagningar och 8 privata kliniker.
Fertilitetsutredning
22 av 25 aktörer uppgav att de erbjuder fertilitetsutredning för personer som lever med hiv. Av de övriga tre svarade en privat klinik att de inte kan erbjuda fertilitetsutredning för personer som lever med hiv eftersom de inte har kapacitet att skapa nya rutiner för det i nuläget. En regional mottagning svarade att det i huvudsak är annan enhet inom regionen som genomför fertilitetsutredningar, och de kunde inte svara på hur den enheten hanterar fertilitetsutredning för personer med hiv. Den tredje mottagningen uppgav att de inte erbjuder fertilitetsutredningar över huvud taget, eftersom det inte ingår i deras uppdrag.
Se tabell 1 för detaljer kring vilka kliniker och mottagningar som erbjuder eller inte erbjuder fertilitetsutredning för personer som lever med hiv.
Assisterad befruktning
8 av 25 aktörer uppgav att de erbjuder assisterad befruktning för personer som lever med hiv, varav sju var regionala mottagningar och en var en privat klinik. 7 av 25 gav tvetydiga svar: initialt svarade de ja på frågan, men sedan framgick att de saknar riktlinjer och/eller rutiner och att de i praktiken inte kan erbjuda assisterad befruktning för personer med hiv i nuläget. 4 av 25 uppgav rakt av att de inte kan erbjuda assisterad befruktning för personer som lever med hiv eftersom de saknar utrustning och/eller inväntar rekommendationer, riktlinjer eller rutiner. 6 av 25 uppgav att de inte erbjuder assisterad befruktning över huvud taget, oberoende av hivstatus.
Se tabell 2 för detaljer kring vilka kliniker och mottagningar som erbjuder eller inte erbjuder assisterad befruktning för personer som lever med hiv.
Separat förvaring
I Socialstyrelsens föreskrifter står det att det ska ”finnas ett system för separat förvaring” om ”testresultaten för HIV 1, HIV 2, hepatit B eller hepatit C är positiva eller inte föreligger ännu” [1]. 7 av de 8 aktörer som uppgav att de erbjuder assisterad befruktning för personer som lever med hiv, svarade på en följdfråga om vilket system för separat förvaring de använder sig av.
Såhär beskrevs de olika systemen:
- En mottagning uppgav att det finns en egen frystank för patienter med hiv.
- En mottagning uppgav att förvaring sker i en separat kanister [behållare] i en gasfastank[2].
- En mottagning uppgav att frysförvaring sker i frystank avsedd för ägg, spermier och embryon ”från personer med potentiell smittorisk”.
- En mottagning uppgav att man vid behandling av personer som lever med hiv avgränsar hantering och förvaring, att man använder engångsutrustning samt att man steriliserar övriga ytor efter hantering. Dessutom uppgavs att man använder gasfas i frystankarna samt förseglade behållare för nedfrysta embryon och könsceller.
- En mottagning uppgav att de vanligtvis fryser i gasfas och att de hittills inte genomfört behandling på kvinnor som lever med hiv, men att de kan ordna ett separat fryskärl med flytande kväve om det blir aktuellt.
- Två mottagningar uppgav att förvaring sker på en av ovannämnda mottagningars laboratorier.
Hinder för behandling
De aktörer som uppgav att de inte kan erbjuda assisterad befruktning för personer som lever med hiv lyfte huvudsakligen två orsaker till detta: att de saknar riktlinjer och/eller rutiner, eller att de saknar utrustning.
När det gäller riktlinjer och rutiner pekade aktörerna på olika källor som inväntas eller undersöks. Några uppgav att de försökt ta reda på hur andra kliniker gör genom personlig kontakt. Andra uppgav att de ska ändra sina interna rutiner eller riktlinjer ”efter Socialstyrelsens rekommendationer”. Ytterligare andra uppgav att de undersöker frågan med bas i ESHRE:s (European Society of Human Reproduction and Embryology:s) riktlinjer, eller att de inväntar svar från SFOG (Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi). Vissa uppgav att de saknar direktiv från chefen på kliniken, eller från klinikgruppen. Några aktörer hänvisade till andra klinikers beslut och uppgav att samma gäller för dem. Detta gällde inte endast privata kliniker sinsemellan utan även regionala mottagningar som utför sin vård med hjälp av privata kliniker. I ett fall hänvisade en regional mottagning till en privat klinik som hänvisade till en annan privat klinik, som i sin tur visade sig inte ha några riktlinjer.
När det gäller utrustning lyfte vissa att separat förvaring krävs, och att man i nuläget inte har ett system för detta. Andra ifrågasatte idén om separat förvaring, och lyfte att det inte borde vara nödvändigt. Någon pekade på att ESHRE:s riktlinjer kräver förvaring av embryon i gasform, och att kliniken endast har möjlighet för förvaring i flytande kväve.
Diskussion
Oklarhet kring förtydliganden om förvaring
Som tidigare nämnt står det i Socialstyrelsens föreskrifter att det ska finnas ett system för separat förvaring om testresultaten för hiv är positiva. Vad ett ”system” för separat förvaring innebär framgår inte helt klart av föreskrifterna. Även ESHRE rekommenderar separat förvaring av könsceller utifrån positiv och negativ status[3].
Av svaren från de kliniker och mottagningar som uppgett att de i nuläget inte kan erbjuda assisterad befruktning för personer som lever med hiv, kan man dra slutsatsen att det råder viss otydlighet kring vilka riktlinjer som gäller när det kommer till förvaring, vad riktlinjerna innebär i praktiken samt vem som eventuellt ska ta fram förtydliganden. Vissa uppger att de inväntar förtydliganden från Socialstyrelsen. I slutet på november frågade PG därför Socialstyrelsen om de arbetar på att ta fram förtydligad information om vad som gäller kring (separat) förvaring i Sverige. Socialstyrelsen svarade då att det är Folkhälsomyndigheten som fått i uppdrag att följa upp frågan om förvaring. PG ställde således samma fråga till Folkhälsomyndigheten i början på december, men har än så länge inte fått någon återkoppling. [Tillägg: den 22 januari 2025 återkopplade en representant för Folkhälsomyndigheten följande: ”Från Folkhälsomyndighetens håll kan jag bekräfta [PG:s] kommentar om frågans angelägenhet, och jag kan berätta att ja, vi håller på att se över den vetenskapligt. Vi planerar att återkoppla till Socialstyrelsen snarast möjligt, men jag kan tyvärr inte ge en exakt tidsram”]
Att det redan dröjt flera år att få klarhet i frågan om assisterad befruktning för personer som lever med hiv har lett till att ett antal personer som haft behov av assisterad befruktning nu har blivit för gamla för att kunna erbjudas det. Det är därför angeläget att oklarheter kring Socialstyrelsens ändrade föreskrifter reds ut så snabbt som möjligt, så att det inte återigen blir en långdragen process där olika aktörer inväntar varandra.
Praktiska och etiska aspekter vid förvaring
I sina riktlinjer betonar ESHRE att praxis kring separat förvaring varierar, och att vissa kliniker förvarar alla positiva prov tillsammans medan andra har separat förvaring per virustyp[4]. Av svaren från de kliniker och mottagningar som uppgett att de har ett system för separat förvaring (se ovan), kan man ana att praxis varierar även i Sverige. Under ett möte med Socialstyrelsen och olika IVF-kliniker hösten 2024 ifrågasatte representanter från PG varför det anses vara godtagbart att förvara könsceller och embryon från personer med hiv tillsammans med motsvarande biologiskt material från personer med t.ex. hepatit, om det anses finnas risk för överföring eller ”korskontaminering” inne i frystankarna. Även om det viktigaste för PG som patientorganisation är att personer som lever med hiv får tillgång till assisterad befruktning, kan man ifrågasätta det etiska i att biologiskt material från personer med olika infektioner ska förvaras i samma tank. Innebär det att det anses mindre allvarligt att en person som lever med hiv får hepatit, än att en hivnegativ person får det?
Ansvar och potentiell fördröjning
Av vår kartläggning framgår också att en del regionala mottagningar hänvisar vidare till privata IVF-kliniker och/eller reproduktionsmedicinska mottagningar i andra regioner utan att ha information om huruvida dessa faktiskt kan erbjuda behandling för personer med hiv. Detta medför risk att personer som lever med hiv skickas runt mellan olika aktörer. Det är redan välkänt att fertiliteten hos kvinnor avtar efter 35 års ålder. Dessutom ökar risken för missfall och chanserna till framgångsrik behandling av ofrivillig barnlöshet minskar. Enligt det nationella kvalitetsregistret Q-IVF är kvinnans ålder den viktigaste faktorn för chansen att lyckas med IVF-behandling. De senaste åren har över 40 procent av de kvinnor som startar en IVF-behandling i Sverige varit äldre än 35 år[5]. För personer som lever med hiv och som närmar sig den övre tillåtna åldersgränsen för assisterad befruktning, kan varje fördröjning spela roll.
Den offentliga vårdens begränsningar
I PG:s kartläggning var det främst regionala mottagningar som uppgav att de kunde erbjuda assisterad befruktning för personer som lever med hiv. Värt att nämna är att den offentligt finansierade regionala reproduktionsmedicinska vården är begränsad på vissa sätt jämfört med den privata vården. Exempelvis behöver par och personer som vill göra syskonförsök (skaffa fler barn efter att man fått ett första barn) söka sig till en privat aktör. Detsamma gäller personer som vill göra ”social äggfrysning” (frysa in ägg för egendonation, för så kallad autolog användning). Om det visar sig att många privata aktörer inte kan hantera biologiskt material från personer som lever med hiv skulle det potentiellt innebära att dessa behandlingsformer förblir otillgängliga för personer som lever med hiv.
Uppföljning och kontakt
I december 2024 var det många av klinikerna och mottagningarna som uppgav att de inte kunde ge några tydliga svar ”just nu”, men en del uppgav att de höll på att ta fram riktlinjer, rutiner eller system för hantering och/eller förvaring. Posithiva Gruppen fortsätter följa frågan, och tabellerna som beskriver huruvida fertilitetsbehandling och assisterad befruktning erbjuds kommer uppdateras löpande, förutsatt att information om eventuella ändringar kommer oss tillhanda.
Är du en person som lever med hiv och som upplevt hinder kring assisterad befruktning är du välkommen att kontakta oss på PG. Mottagningar och kliniker som ändrat eller uppdaterat sina rutiner efter november 2024 är också välkomna att kontakta oss, så att vi kan hålla tabellerna uppdaterade med aktuell information.
Kontaktperson: ane.hoffart@posithivagruppen.se / 070-040 77 81.
Klicka på bilderna nedan för att öppna tabellerna som PDF:er.
[1] HSLF-FS 2024:18, bilaga 4, B punkt 6 till SOSFS 2009:30: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/foreskrifter-och-allmanna-rad/2024-9-9208.pdf
[2] Refererar till system där förvaringen sker i en gasfastank till skillnad från förvaring i en tank med flytande kväve.
[3] ESHRE guideline: medically assisted reproduction in patients with a viral infection/disease: https://www.eshre.eu/Guidelines-and-Legal/Guidelines/Management-of-MAR-in-patients-with-viral-disease
[4] Ibid.
[5] Se Q-IVF:s årsrapporter 2019-2024: https://www.medscinet.com/qivf/arsrapporter.aspx
Nytt nummer av Posithiva Nyheter!
I det här rekordtjocka numret av Posithiva Gruppens tidning kan du bland annat läsa mer om statiner – den blodfettsänkande medicin som nu rekommenderas till personer som lever med hiv över 40 år vid flera hivkliniker. Du hittar även artiklar om hur hiv påverkar kroppens åldrande och om att informationsplikten för personer som lever med hiv utreds.
Trevlig läsning!
Livet med hiv – en podd om att leva med hiv i Sverige idag
I samband med Världsaidsdagen 1 december släpper PG ett nytt avsnitt av podden Livet med hiv!
I Livet med hiv delar personer med sig av sina berättelser och vi djupdyker i olika perspektiv på att leva med hiv i Sverige idag. Vi träffar även yrkesverksamma som på olika sätt arbetar med frågor som rör hiv.
I poddens senaste avsnitt fokuserar vi på att vara ung och leva med hiv. Vi möter ”Alice”, 24, som levt med hiv sedan födseln och Gustav som fick sin hivdiagnos som 22-åring. Alice och Gustav diskuterar stigmat som fortfarande omger hiv och hur de på olika sätt handskats med öppenhet kring sin hivdiagnos. I avsnittet möter vi även sjuksköterskan Victor som i sitt jobb träffar unga som både lever med hiv och som vill testa sig för hiv.
I tidigare avsnitt har vi fokuserat på åldrande, graviditet och föräldraskap, stigma och vikten av stöd och ett community.
Alla poddens avsnitt finns att lyssna på här: https://spoti.fi/3Vd5oCa
Podden produceras av Posithiva Gruppen i samarbete med Gilead Sciences.
Sverige först att nå FN-mål om hiv – men stigmat är fortfarande starkt
Som första land i världen har Sverige nått de globala mål som FN satt upp för att stoppa hivepidemin till år 2025. 98 % av alla med känd hiv har en välinställd behandling och därmed smittfri hiv. Men trots den effektiva behandlingen gör stigmat att många med hiv lever i tystnad. Den 1 december infaller Världsaidsdagen, en dag som belyser att mycket arbete återstår när det gäller hiv, okunskap och fördomar.
De så kallade 95-95-95-målen innebär att över 95 % av alla som lever med hiv ska känna till sin hiv, att 95 % av de med känd hiv ska ha behandling och av dessa ska 95 % ha en välinställd behandling med nedtryckta virusnivåer. I en ny studie konstateras att 96 % av alla som lever med hiv i Sverige känner till sin status. Av dessa står 99 % på behandling och av de 99 % har 98 % omätbara virusnivåer.
Trots dessa framsteg är kampen mot det stigma som fortfarande omger hiv långt ifrån över och många som lever med hiv är inte öppna med sin diagnos.
– Vi vet att oron över vilket bemötande man ska få leder till att många av oss väljer att inte berätta, ens för våra närmaste, säger Patrik Furtenbach, ordförande för Posithiva Gruppen.
Utöver stigma finns en stor okunskap om hiv, även bland vårdpersonal. I en enkätundersökning genomförd av ECDC, den europeiska smittskyddsmyndigheten, riktad till vårdpersonal uppgav 35 % av deltagarna i Västeuropa att de skulle vara oroliga när de gav vård till personer med hiv. Rädsla och fördomar utgör hinder för att människor får tillgång till hivtest, får en diagnos och tillgång till behandling. 2023 hade över en tredjedel av alla som fick en hivdiagnos i Sverige kraftigt nedsatt immunförsvar – en konsekvens av att ha gått odiagnostiserad och obehandlad länge.
– Det är oacceptabelt att människor år 2024 utvecklar aids i Sverige. Stereotypa föreställningar om vem som får hiv leder till att vården missar att erbjuda, eller till och med nekar personer hivtest, säger Patrik Furtenbach.
En snabb diagnos är viktig av flera skäl. Dels för individen, vars immunförsvar påverkas mindre ju tidigare behandlingar sätts in. Dels för att hindra att fler personer får hiv. Den som lever med behandlad hiv kan ha sex, skaffa barn och leva ett liv ett långt liv som vem som helst, utan oro för att hiv överförs. I de allra flesta fall där hiv idag överförs är personen som lever med hiv inte medveten om sin infektion.
– Människors kunskap har inte uppdaterats i takt med de senaste decenniernas medicinska utveckling. För många som lever med hiv idag är inte sjukdomen i sig det svåraste, utan stigmat och andra människors okunskap, säger Patrik Furtenbach.
Fakta hiv
Hiv är ett virus som angriper så kallade CD4- eller T-hjälparceller, vilka spelar en viktig roll i immunförsvaret. Obehandlad hiv leder till aids som är ett samlingsnamn för olika sjukdomar, t.ex. infektioner och tumörer.
Hiv finns i kroppsvätskorna blod, sperma, slidsekret och bröstmjölk. Obehandlad hiv kan överföras sexuellt vid oskyddade vaginala, anala och orala samlag samt vid förlossning och graviditet. Överföring kan även ske via blod om personer exempelvis delar spruta. Hiv kan aldrig överföras via kyssar, smekningar, saliv, svett, tårar, toaletter, insekter eller genom kroppsvätska på huden.
Ett hivtest är det enda sättet att veta om man har hiv
I Sverige lever cirka 9000 personer med hiv.
Globalt lever cirka 40 miljoner människor med hiv och den största gruppen är heterosexuella kvinnor. I världen beräknas 86 % känna till sin status. 77 % av dessa står på behandling och av de med behandling har 72 % nedtryckta virusnivåer.
Om studien
Bakom studien Sweden surpasses the UNAIDS 95-95-95 target: estimating HIV-1 incidence, 2003 to 2022 står Sveriges statsepidemiolog Magnus Gisslén står tillsammans med forskare vid Los Alamos National Laboratory i USA, Karolinska Institutet, Sahlgrenska Akademin, Folkhälsomyndigheten och representanter för det nationella kvalitetsregistret för hiv, InfCare HIV.
Om Världsaidsdagen
Världsaidsdagen, eller World AIDS Day, infaller den 1 december varje år och är en internationell minnesdag för alla som dött i aids. Det är också en dag för att uppmärksamma och visa stöd för alla som lever med hiv idag.
Om Posithiva Gruppen
Posithiva Gruppen (PG) bildades 1985 och är den nationella patientorganisationen för personer som lever med hiv i Sverige. Vi erbjuder stöd, mötesplatser och utbildning för personer som lever med hiv. Posithiva Gruppen bevakar även rättigheter och arbetar för att öka kunskapen om hiv i samhället samt motverka stigmatisering och fördomar. Vårt arbete styrs och formas av personer som själva lever med hiv.
Presskontakt Posithiva Gruppen
Ronja Sannasdotter
Kommunikationsansvarig
072-011 05 56
ronja.sannasdotter@posithivagruppen.se
Läs mer om våra evenemang på och i samband med Världsaidsdagen.
Ny film om hiv, graviditet och peerstöd
Personer som lever med hiv kan idag ha sex, bli gravida och föda barn som vem som helst. I filmen Starka tillsammans får du lära dig mer om hiv, graviditet och peerstöd. Filmen är framtagen av 3P – Positive Pregnancy Peers.
3P – Positive Pregnancy Peers är ett projekt som drivs av Posithiva Gruppen med finansiering från Allmänna arvsfonden under åren 2022–2024. Syftet är att erbjuda peerstöd till personer som lever med hiv i hela Sverige före, under och efter graviditet. Efter projekttidens slut blir 3P en del av Posithiva Gruppens ordinarie stödverksamhet för personer som lever med hiv.
Foto, intervjuer, klippning, musik: Teresa Fabik
Ljudbearbetning och mixning: Niklas Olsson
Stillbilder från Posithiva Gruppen
Stockvideo: Storyblocks, MotionArray
Till minne av Elisabeth Ohlson
Det är med sorg som vi idag tagit emot beskedet att fotografen, konstnären och aktivisten Elisabeth Ohlson gått bort.
Elisabeth Ohlson har betytt mycket för såväl hbtq-rörelsen som för att belysa hivfrågor och lyfta personer som lever med hiv. I samband med internationella kvinnodagen 2020 genomförde Posithiva Gruppen kampanjen KVINNA+. Till kampanjen fotade Elisabeth Ohlson fyra starka kvinnor som lever med hiv. De fyra kvinnorna valde ett ord som beskriver dem själva och som vittnar om att de självklart är mer än hiv+.
För att minnas och hylla Elisabeth Ohlson delar vi bilderna igen.
Vill du vara med och leda Posithiva Gruppen framåt? Nominera till styrelsen!
Är du nyfiken på styrelsearbete eller känner du någon som du tror skulle passa i styrelsen? Nu är det dags att nominera till Posithiva Gruppens styrelse för verksamhetsåret 2025/26.
Posithiva Gruppen är den nationella patientorganisationen för personer som lever med hiv. För att sitta i styrelsen behöver du vara medlem och själv leva med hiv. Du eller den du nominerar behöver inte ha tidigare erfarenhet av styrelsearbete och alla, oavsett könsidentitet och sexuell läggning, kan nomineras.
__________________________________________________________________
Nominera dig själv eller någon annan genom att maila namn och kontaktuppgifter till valberedning@posithivagruppen.se senast den 15 februari 2025.
__________________________________________________________________
Om styrelseuppdraget
Posithiva Gruppen är en medlemsförening och mellan årsmöten leder styrelsen föreningen framåt. Uppdraget som styrelseledamot innebär att du regelbundet deltar i styrelsemöten (cirka åtta gånger per år). Du är med och fattar beslut om inriktning, strategi, kansli och medlemsutveckling. Utöver detta finns stora möjligheter att komma med egna idéer och att engagera dig i föreningens olika verksamheter och aktiviteter.
Valberedning
Du kan även nominera dig själv eller någon annan till att sitta i valberedningen för verksamhetsåret 2025/26. Valberedningen ska ge förslag till nya styrelseledamöter och revisorer. De föreslagna kandidaterna presenteras av valberedningen på årsmötet där medlemmarna fattar beslut.
Posithiva Gruppens årsmöte hålls i slutet på mars 2025. Kallelse till årsmötet skickas ut senare.
Är du inte redan medlem? Bli det direkt på posithivagruppen.se/medlemskap
3P:s slutkonferens om hiv och graviditet / 3P’s end conference on HIV and pregnancy
FREDAG 25 OKTOBER KL 9.00–13.00
PÅ KLARA STOCKHOLM (KLARABERGSVIADUKTEN 90) OCH ONLINE
Välkommen till en konferens om hiv, graviditet och peerstöd i en svensk kontext. Vi presenterar nyheter på området, berättar om arvsfondsprojektet 3P – Positive Pregnancy Peers och lyssnar till personliga perspektiv! Läs mer om 3P.
Anmäl dig via bit.ly/3p2510
För dig som vill delta på plats är sista anmälningsdatum 9 oktober. Sista anmälningsdatum för att delta online är 24 oktober.
PROGRAM
8.30 Registrering och fika
9.00 Filmvisning
9.15 Introduktion
9.30 Statistik från Folkhälsomyndigheten
9.45 Panelsamtal: Leva med hiv och få barn
10.25 Paus
10.45 Aktuell forskning
11.00 Tema migration
11.15 Panelsamtal: Vårdperspektiv
11.45 Avslut
12.00 Lunch
__________________________________________________
3P’s end conference on HIV and pregnancy
Welcome to a conference on HIV, pregnancy, and peer support in a Swedish context. We will present news on the topic, talk about the project 3P – Positive Pregnancy Peers, and listen to personal perspectives! Read more about 3P.
FRIDAY 25 OCTOBER 9:00-13:00
AT KLARA STOCKHOLM (KLARABERGSVIADUKTEN 90) AND ONLINE
Register: bit.ly/3p2510
If you want to participate on site, the deadline for registration is Wednesday 9 October. For online participants the deadline is Thursday 24 October.
PROGRAMME
8.30 Registration and coffee
9.00 Film screening
9.15 Introduction
9.30 Statistics from Folkhälsomyndigheten
9.45 Panel discussion: Having children when living with HIV
10.25 Break
10.45 New research
11.00 Spotlight on migration
11.15 Panel discussion: Healthcare perspectives
11.45 Closing
12.00 Lunch
Please note that the conference will be held in Swedish. Simultaneous interpretation to English will be available for online attendants only.