Månad: januari 2026

Hivbehandling med långtidsinjektioner – hur tillgängligt är det idag?

Sedan några år tillbaka är långtidsinjektioner ett alternativ till tablettbehandling vid hiv. I de svenska riktlinjerna för hivbehandling står dock att de ska ”övervägas främst” till patienter som av någon anledning har svårt att ta tabletter. Posithiva Gruppen (PG) har trots detta fått intrycket att långtidsinjektioner nu förskrivs till fler personer, både vuxna och ungdomar, och att många som lever med hiv är nyfikna på behandlingen. PG bad därför Tina Carlander, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och hivforskare, att svara på några frågor om hur långtidsinjektioner fungerar och vem som kan få dem idag.

Det är RAV (Referensgruppen för AntiViral terapi) som ger ut behandlingsriktlinjer för hiv. I riktlinjerna från hösten 2021 står att långtidsinjektioner ska ”övervägas främst till patienter med stora svårigheter att ta peroral behandling”, det vill säga att man har svårt att ta tabletter. Tina berättar att detta inte bara syftar på personer som fysiskt har svårt att svälja tabletter. Det kan även röra personer som har en uttalad tablettrötthet eller att man mycket ofta missar tabletter till exempel på grund av att man gömmer dem för andra till följd av stigma.

Idag står knappt 1 % av alla som lever med hiv i Sverige på behandling med långtidsinjektioner enligt Tina.

 

Har man blivit mer generös i vem som erbjuds långtidsinjektioner och är det idag större möjligheter för personer som lever med hiv att själva efterfråga det?

– Ja, fler personer som av olika skäl har svårt att få sin tablettbehandling att fungera står nu på injektionsbehandling. Alla har rätt att ta upp frågan med sin läkare och diskutera för- och nackdelar med injektionsbehandling. En del är spontant intresserade men blir tveksamma när de får reda på att de behöver besöka sjukhuset så ofta som varannan månad.

Tina berättar att man inte kan få långtidinjektioner om man har en känd eller misstänkt resistens mot något av de aktuella läkemedlen (oftast rör det sig om NNRTI-resistens). Det är viktigt att injektionerna ges inom ett visst tidsfönster för att undvika resistensutveckling. Därför kan det även vara olämpligt att stå på behandling med långtidsinjektioner om man har svårt att komma på regelbundna besök varannan månad eller av olika orsaker uteblir från bokade återbesök.

 

Behöver man ha nedtryckta virusnivåer för att få byta från tablettbehandling till långtidsinjektioner?

– Det bästa är om virusnivån är omätbar vid byte till injektionsbehandling. Men ibland har vi av medicinska skäl varit tvungna att sätta in injektionsbehandling även om virusnivån varit hög, och oftast går det bra.

 

Vem är den typiska personen som får långtidsinjektioner idag?

– En person som över lång tid inte fått tablettbehandling att fungera, som kommer på återbesöken och som inte har någon tidigare resistens för de aktuella preparaten.

Tina berättar att injektionsbehandlingen består av läkemedlet kabotegravir i kombination med läkemedlet rilpivirin som ges som en spruta i varje skinka. De första injektionerna ges med en månads mellanrum och därefter kommer man till sin infektionsklinik för injektion varannan månad. Det pågår flera läkemedelsstudier i olika länder för att kunna ge injektionsbehandling med längre intervall mellan injektionerna, upp till sex månader.

Varför injektionen ges i just skinkan är för att ju större muskel, desto mindre smärta vid injektion. Just lokal smärta efter injektionerna är också den vanligaste biverkningen. De flesta har ont i något dygn efter injektionerna, men smärtstillande som alvedon hjälper. Några andra biverkningar brukar man inte se enligt Tina.

 

Skulle man kunna få injektionsbehandlingen på vårdcentralen i stället för på sin infektionsmottagning?

– Det är möjligt att det går att få till en sådan lösning i framtiden. Om man missar sitt återbesök så följer vi på infektionsmottagningen upp och ser till att patienten får en ny tid eller kollar upp orsaken till missat återbesök. En vårdcentral har ingen sådan skyldighet utan det är upp till patienten. Missade återbesök (det vill säga att man missat sin injektion) leder till stor risk för resistensutveckling.

 

Kommer man i framtiden att kunna injicera behandlingen själv?

– Intramuskulära injektioner kan man inte ge sig själv eftersom det krävs sjukvårdsutbildning för dessa. Den injektionsbehandling som finns idag är intramuskulär. Subkutana injektioner [injektioner i underhudsfettet, till exempel på magen, reds. anm.] som ges av andra orsaker inom sjukvården kan man ofta lära sig att ge själv eller få hjälp med av en anhörig. Flera av de nya injektionsläkemedel som finns i ”pipeline”, det vill säga som forskas på, är subkutana.

 

Så kan du påverka PG – föreningsdemokrati i praktiken

Vem kan egentligen påverka Posithiva Gruppen och på vilket sätt? Om du vill vara med och påverka mer än du redan gör kommer den här texten ge dig information och vägledning i hur beslut fattas och hur medlemmar kan engagera sig och just påverka verksamheten.

I grunden är Posithiva Gruppen en medlems­förening. Det innebär att medlemmarna bestämmer över föreningen och hur den styrs. Det låter ju väl­­digt enkelt, men hur fungerar det egentligen i verk­­lig­heten? Jo, årsmötet är den viktigaste stunden på hela året. På årsmötet har alla medlemmar i före­ning­en rätt att närvara och att rösta. Där fattas det lång­siktigt strategiska beslut för hur PG ska drivas. Det väljs också en styrelse, som är de som fattar beslut mellan årsmötena. Det årsmötet och styrelsen beslutar, genomför sedan de anställda på kansliet.

Eftersom årsmötet och styrelsen inte fattar detalj­­beslut så ligger detaljbesluten på kansliets bord. I flera delar av verksamheten kan dock med­lemmar engagera sig och påverka detaljer under verk­sam­hetsåret, som till exempel genom kun­skaps­nätverk eller genom att vara volontär.

Som du ser finns det flera olika nivåer där du som medlem kan vara med och påverka.

 

Årsmötet

Årsmötet har absolut mest makt i hela organisa­tion­en, och genom att delta i årsmötet och uttrycka dina åsikter, rösta och argumentera kan du vara med och påverka föreningen att utvecklas i den rikt­ning­en som du tycker är rätt. På årsmötet finns det alltid en mängd saker som du som går på årsmötet förväntas ha en åsikt om och rösta för eller emot. Genom att läsa handlingarna till årsmötet blir du förberedd på vad du ska ta ställning till. Om du har en specifik idé som du vill att årsmötet ska rösta om så kan du skriva en så kallad motion, alltså ett förslag till årsmötet.

Här påverkar du i det stora, och bidrar till lång­siktigt strategiska beslut. Årsmötet beslutar inte om detaljer för verksamheten.

 

Styrelsen

Du som fullvärdig medlem kan sitta i styrelsen och vara med och styra PG under årets gång. Då får du gå på styrelsemöten, läsa beslutsunderlag och vara med och fatta beslut om styrdokument som till ex­empel miljöpolicy, medlemsstrategi, uppförandekod och annat viktigt. Styrelsen har näst mest makt efter årsmötet och genom att sitta i styrelsen kan du på­verka verksamheten mer i var­dagen. Här påverkar du också i det stora, och är med och fattar övergrip­ande beslut. Styrelsen beslutar sällan om detaljer för verksamheten.

 

Valberedningen

Valberedningen väljs av årsmötet. Man skulle kunna säga att de har ett av de viktigaste uppdragen i före­ningen, eftersom valberedningen på års­mötet före­­slår vilka som ska sitta i styrelsen. Val­bered­ning­ens uppdrag är alltså att analysera vilka kompe­tenser och erfarenheter som behövs i styrelsen och sedan leta efter personer som kan passa. Att sitta i valbe­redningen innebär att du påverkar verk­sam­hetens riktning i stort och inte några detaljer.

 

Kunskapsnätverk

Posithiva Gruppen har kunskapsnätverk för kvinnor, homo- och bisexuella män, trans­personer, unga (18–30 år) och äldre (50+) som lever med hiv. PG:s kunskapsnätverk anordnar tema­kvällar, work­shop­par och seminarier om ämnen som personer i mål­grupperna själv efter­frågat. Nät­verkens syfte är att sprida kunskap bland personer som lever med hiv, men också till samhället i övrigt.

Varje kunskapsnätverk har en projektgrupp be­stå­ende av tre personer från den aktuella mål­gruppen, som i sin tur samordnas av en samordnare anställd på PG. Genom att sitta i projektgruppen för ett kunskapsnätverk är du med och detaljplanerar de kunskapshöjande insatserna, exempelvis tema­kvällarna. Beslutet att det ska anordnas temakvällar har redan fattats, men du är med och beslutar om vilket tema nätverket ska arbeta med i en viss insats (utifrån nätverkets lista med teman som önskats av målgruppen), vilka föreläsare som ska bjudas in, vilka frågor som ska lyftas, vilken mat som ska serveras med mera. Personer som sitter i projekt­gruppen är också ofta de som önskar del­tagarna väl­komna till temakvällarna och introducerar föreläsarna.

 

Volontär i kvällsverksamheten

Om du är med och jobbar på onsdags- eller fredags­middagarna kan du vara med och påverka stäm­ningen i rummet och hur nya personer väl­komnas in i gemenskapen. Jobbar du på fredagar kan du också vara med och påverka vilken mat som kommer serveras, eftersom du är med och lagar den. Här påverkar du i det lilla, men kan göra stor skill­nad för individerna du möter.

 

Engagerad volontär

Om du har konkreta idéer om vilken typ av aktivi­teter som PG ska arrangera är du alltid välkommen att höra av dig till kansliet! Om det finns utrymme i budgeten kan det till exempel gå att genomföra just den utflykten till Bergianska trädgården som du alltid har drömt om att PG ska arrangera. Då får du möjlighet att vara med och leda aktiviteten, och bestämma om det är den italienska terrassen eller Victoriadammen som är viktigast besöksmål. Här påverkar du också i detaljerna.

Det finns alltså många olika sätt att engagera sig i och påverka PG:s verksamhet. Vilket sätt som passar dig bäst vet bara du. Om du vill engagera dig men inte riktigt kan bestämma dig för hur är du varmt välkommen att höra av dig till PG:s förenings­­sekreterare Vide som gärna bollar tankar och idéer och hjälper dig att hitta rätt. Du når hen på 073-550 83 44 eller vide.bergenholtz@posithivagruppen.se.

 

---

Motionsskola

En motion är ett förslag till årsmötet, skrivet av en eller flera medlemmar. En motion handlar om det du vill förändra inom föreningen, stort som litet. Stort: du kan föreslå att PG ska sluta driva verk­sam­het för personer som lever med hiv och istället vara en förening för fågelskådare. Litet: du kan före­slå att alla nyblivna medlemmar ska få en T-shirt med PG:s logga.

Obs! Även om årsmötet beslutar om något och styrelsen ska arbeta för att det genomförs måste de ta hänsyn till omständigheter såsom budget.

 

Som du ser i motionen finns det tre olika att-satser. Det gör det enkelt att kunna hålla med om vissa saker men inte alla i en motion. Du kanske håller med om att PG ska utreda möjligheten att bygga fler toaletter, men du tycker att det är för tajt med tid att kräva att det ska byggas toaletter redan senast 2027. Då kan du rösta för att-sats 1 men mot att-sats 2.

Om du tycker att bajamajor är så ofräscha att du ändå inte skulle använda en, kan du rösta mot att-sats 3, men om du verkligen är trött på toakön och tycker att det är bättre med bajamajor än inget så kan du rösta för att-sats 3.

Genom att dela upp din motion i flera att-satser skapar du större flexibilitet och större chans att någon del av det du vill går igenom, speciellt om det du vill är kontroversiellt eller kräver mycket re­surser. Det är mycket större chans att få igenom att PG ska utreda möjligheten att bygga nya toaletter än att få igenom att det ska byggas två nya toaletter. Genom att dela upp motionen på detta sätt öppnar du också upp för möjligheten att att-sats 3 om att skaffa bajamajor skulle kunna vara den enda delen av motionen som röstas igenom. Se till att tänka igenom dina formuleringar så att alla att-satser kan stå för sig själva och inte är beroende av varandra.

En annan viktig del av att skriva en motion är att prata med andra medlemmar! Förklara din motion och engagera dem att komma på årsmötet och rösta för din motion. Du kan även skriva motionen till­sam­mans med andra medlemmar. Om ni är flera som står bakom den ökar chanserna att den går igenom.

Om du vill ha hjälp med din motion får du även här gärna höra av dig till föreningssekreteraren Vide – som är motionsproffs!

 

Text: Vide Bergenholtz

Nya rekommendationer om hiv och amning från WHO

Världshälsoorganisationen (WHO) har uppdaterat sina rekommendationer om hiv och amning. Vissa av rekommendationerna handlar specifikt om kontexter som den svenska, där kvinnor som lever med hiv idag avråds från att amma. Hur förenliga är WHO:s nya rekommendationer med de som gäller i Sverige, och hur ställer sig Posithiva Gruppen i frågan?

De nya rekommendationerna ”WHO updated recommendations on HIV clinical management: recommendations for a public health approach” är relativt omfattande och handlar om hivbehandling generellt, hantering av vertikal hivöverföring (överföring vid graviditet, förlossning och amning) samt prevention av tuberkulos hos personer med hiv. Gällande uppdateringarna om amning specifikt skriver WHO att dessa är centrerade kring välbefinnandet hos såväl mammor som spädbarn, och att uppdateringarna stödjer mammor som står på hivbehandling i att ta informerade beslut om amning även i länder där nationell policy förespråkar bröstmjölksersättning.

De uppdaterade rekommendationerna kommer integreras i WHO:s konsoliderade hivriktlinjer under 2026.

 

Vad rekommenderar WHO om hiv och amning?

WHO rekommenderar sedan innan att mammor som stödjs i sin följsamhet till hivbehandling ska amma exklusivt under de första sex månaderna, och att de kan fortsätta amma upp till 12 månader och möjligen upp till 24 månader eller längre, tillsammans med lämplig tilläggskost. WHO skriver att dessa rekommendationer har antagits i stor utsträckning i länder där riskerna för undernäring, sjukdom och död hos barn är hög. I de nya rekommendationerna betonar dock experterna att det inte är motiverat att exkludera mammor som bor i länder där amning inte är den nationella rekommendationen från alternativet att amma.

En ny rekommendation har formulerats för kontexter där den nationella rekommendationen är ersättningsmatning, nämligen att mammor som står på hivbehandling och som har nertryckta virusnivåer ska erbjudas möjlighet att amma samt få stöd i sitt val av matningsalternativ[1].

En annan ny rekommendation är att såväl community- som vårdbaserade (”facility based”) interventioner ska erbjudas för att stödja mammor med hiv som ammar. Detta för att förbättra följsamheten till hivbehandling, förbättra bibehållandet av mammor och spädbarn i vården, samt för att optimera amningen.

I WHO:s rekommendation ges även förslag på fortbildningsområden för vårdpersonal för att stödja amning hos kvinnor med hiv. Där listas amningens hälsofördelar för barnet och mamman, vikten av följsamhet till hivbehandlingen innan och under graviditet och amning, uppföljning av virusnivåer under amningen, profylax till bebisen, samt källor till praktiskt stöd för ammande mammor som upplever svårigheter med amningen.

 

Hur ser rekommendationer kring hiv och amning ut i Sverige?

I Sverige är det Referensgruppen för AntiViral terapi (RAV) som utger rekommendationer om hiv och amning[2]. RAV rekommenderar att kvinnor med hiv ska avrådas från att amma sina barn samt erbjudas hjälp med att avbryta mjölkproduktionen. RAV skriver också att kostnadsfri modersmjölkersättning och stöd till flaskuppfödning bör erbjudas till kvinnor i hela Sverige. Som PG tidigare omtalat (se t.ex. artikel från 2024) rekommenderar RAV numera också att kvinnor som ”trots avrådan” väljer att amma sitt barn ska erbjudas stöd och uppföljning, under förutsättning att de uppfyller vissa kriterier[3].

Enligt RAV:s rekommendationer ska stödet inkludera ett ”informationssamtal om uppfödning”. Informationssamtalet rekommenderas innehålla en genomgång av ”aktuellt kunskapsläge om risken för överföring av hiv till barnet via amning”, information om att den rådande rekommendationen är att avstå från amning, samt diskussion om vilka orsaker som finns till kvinnans önskan att amma. När två vårdnadshavare finns ska båda informeras. För kvinnor som är välbehandlade (och som uppfyller de uppsatta kriterierna) som ”trots avrådan och noggrann information väljer att amma”, rekommenderar RAV så kort amningstid som möjligt, med målet att avvänja senast vid 6 månaders ålder. Blandad matning ska enligt rekommendationen undvikas. I rekommendationerna finns även detaljer om den kliniska uppföljningen av kvinnan och barnet vid amning.

I RAV:s rekommendationer uppges inte vilken aktör som ska erbjuda praktiskt stöd kring själva amningen för kvinnor som väljer att amma. På Barnhivkonferensen (”Barnhivdagen”) som anordnades i september 2025 uppgav dock representanter från Barnhivcentrum vid Karolinska Universitetssjukhuset att det är BB och BVC som ska ansvara för sådant stöd.

 

Posithiva Gruppens ställningstagande i frågan om hiv och amning

Posithiva Gruppen (PG) har under flera år arbetat med frågor kring amning, och har bland annat ifrågasatt varför man i Sverige länge hade en hårdare linje mot amning jämfört med andra länder (se t.ex. webbinarium 2021 och webbinarium 2023).

I mars 2025 fattade PG:s styrelse beslut om ett ställningstagande kring amning för personer som lever med hiv. Då beslutades att Posithiva Gruppen ska:

• arbeta för att de svenska rekommendationerna ska följa WHO:s riktlinjer.
• uppmana relevanta aktörer att tillhandahålla objektiv och rättvisande information för personer som funderar på amning.
• uppmana relevanta aktörer till användning av stigmasänkande språk kring såväl amning som flaskmatning, med utgångspunkt i att personer som lever med hiv är kompetenta nog att fatta bra beslut för sina barn.
• uppmana till att följa internationella rekommendationer baserade på mänskliga rättigheter genom att inte anmäla någon som ammar till polisen och/eller socialtjänsten.
• uppmana till att även de personer som av någon anledning inte möter ”kriterierna” för amning i RAV:s nuvarande rekommendationer ska få stöd och uppföljning om de väljer att amma.
• uppmana till inkludering av personer som lever med hiv som har erfarenhet av graviditet och/eller amning i utformningen av rekommendationer och informationsmaterial.

 

Skillnader mellan rekommendationerna – kan dessa harmonieras?

Vid jämförelse av WHO:s och RAV:s rekommendationer är kanske den mest uppenbara skillnaden att WHO rekommenderar amning för alla kvinnor som stödjs i sin följsamhet till hivbehandling, medan RAV avråder från det – även för kvinnor som har välbehandlad hiv. Det finns även skillnader i ordval. WHO formulerar det som att kvinnor som lever med hiv bör ges möjlighet att amma, medan RAV formulerar det som att amning kan stödjas under vissa omständigheter för kvinnor som ”trots avrådan och noggrann information väljer att amma”.

I bakgrundstexter till rekommendationen betonar WHO vikten av att ge lämplig, objektiv och opartisk information, möjlighet att fatta ett informerat beslut om matningen, samt stärkande (”empowerment”) och stöd i autonomi kring beslutsfattandet. Det finns även ett tydligt fokus på fördelarna med amning, både för mamman och barnet. I RAV:s rekommendationer ligger mer fokus på information om riskerna vid amning samt information om att avrådan gäller.

Om RAV:s rekommendationer ska läggas i linje med WHO:s behöver fokuset på avrådan och risker ersättas av ett tydligare fokus på informerat beslutfattande, autonomi och objektiv information om såväl risker som fördelar vid amning. I ljuset av WHO:s rekommendation om stödinterventioner för mammor med hiv som ammar kan det även finnas behov av att RAV bättre förtydligar hur stödinterventioner ska se ut, vilka som ska ansvara för dem, samt hur de eventuellt ska vara kopplade till hivvården.

 

 

 

1 WHO kräver alltså inte att mamman har omätbara virusnivåer. Läs mer om WHO:s kategorisering av virusnivåer (”undetectable”, ”suppressed” och ”unsuppressed”) i deras Policy Brief från 2023: https://iris.who.int/server/api/core/bitstreams/16bc225d-c2ac-407c-a45b-4270acf1285f/content

2 Profylax och behandling av hivinfektion vid graviditet (2024)

3 Kriterier: Hiv-RNA <50 kopior/ml (under så lång tid som möjligt, men minst under graviditetens sista trimester), barn fött i fullgången tid, god följsamhetshistorik, regelbunden kontakt med uppföljningsmottagningen och det multidiciplinära teamet, vilja och kunna komma på månatliga uppföljningsbesök med provtagning för sig själv och barnet under och 2 månader efter avslutad amning.

4 Se t.ex. Symington m.fl (2022).

 

Text: Ane Martínez Hoffart (PG)

Fyll i medlemsenkäten!

[English below]

Vi strävar ständigt efter att förbättra Posithiva Gruppens verksamhet och genomför därför en medlemsenkät för att se vad du som medlem tycker. Vi vill gärna veta vad som fungerat bra, vad som kan bli bättre, samt vilka aktiviteter och fokusområden som är viktiga för våra medlemmar.

Medlemsenkäten är öppen för personer som lever med hiv och som är medlemmar i PG. Är du inte redan medlem? Bli medlem i Posithiva Gruppen

Enkäten är anonym och ditt svar går inte att spåra till dig.

Fyll i enkäten här

Enkäten är öppen till och med den 12 februari 2026.

Om du undrar något om enkäten eller vill ha hjälp är du varmt välkommen att höra av dig till vide.bergenholtz@posithivagruppen.se eller ringa på 08-720 19 60.

Enkätsvaren kommer att sammanställas och presenteras i samband med årsmötet.

Stort tack för att du tar dig tid att fylla i enkäten och bidrar till att göra Posithiva Gruppens verksamhet bättre!

 

---

Take the member survey!

We are conducting this member survey to learn more about what you, as a member, think. We are constantly striving to improve Posithiva Gruppen’s activities and are best able to do so through your help. We want to know what has worked well, what can be improved, and what activities and focus areas are important to our members.

The survey is open to people living with HIV who are members of PG. All people living with HIV are entitled to membership. Learn more and become a member

The survey is anonymous and your response cannot be traced back to you.

Click here to take the survey

The survey is open until 12 February 2026.

If you have any questions about the survey or need any help, please contact vide.bergenholtz@posithivagruppen.se or call us at 08-720 19 60.

The responses will be compiled and presented at the annual meeting.

Thank you for taking the time to fill out the survey and contributing to making Posithiva Gruppen better!

Arkiv

• januari 2026
• december 2025
• november 2025
• oktober 2025
• september 2025
• augusti 2025
• juli 2025
• juni 2025
• maj 2025
• april 2025
• mars 2025
• januari 2025
• december 2024
• november 2024
• oktober 2024
• september 2024
• augusti 2024
• juli 2024
• juni 2024
• maj 2024
• april 2024
• mars 2024
• februari 2024
• januari 2024
• december 2023
• november 2023
• oktober 2023
• september 2023
• augusti 2023
• juli 2023
• juni 2023
• maj 2023
• april 2023
• mars 2023
• februari 2023
• januari 2023
• november 2022
• oktober 2022
• september 2022
• augusti 2022
• juli 2022
• juni 2022
• maj 2022
• april 2022
• mars 2022
• februari 2022
• januari 2022
• december 2021
• november 2021
• oktober 2021
• september 2021
• augusti 2021
• juni 2021
• maj 2021
• april 2021
• mars 2021
• februari 2021
• januari 2021
• december 2020
• november 2020
• oktober 2020
• september 2020
• augusti 2020
• juli 2020
• juni 2020
• april 2020
• mars 2020
• januari 2020
• december 2019
• november 2019
• oktober 2019
• september 2019
• augusti 2019
• juli 2019
• juni 2019
• maj 2019
• mars 2019
• februari 2019
• november 2018
• oktober 2018
• augusti 2018
• juni 2018
• maj 2018
• april 2018
• mars 2018
• februari 2018
• december 2017
• november 2017
• oktober 2017
• september 2017
• augusti 2017
• juli 2017