Daniel

Jag heter Daniel. Jag lever med smittfri hiv.

Daniel
Foto: Stina Loman

Daniel fick sin hivdiagnos 2013. Han arbetar som undersköterska och får ofta frågan om han som lever med hiv verkligen får arbeta inom vården.
– Ja, självklart får jag det! Behöver jag upplysa min arbetsgivare om att jag lever med hiv? Nej, det behöver jag inte, men i mitt fall har jag själv valt att göra det.

Om man är under behandling kan hivinfektionen jämföras med andra kroniska men behandlingsbara sjukdomar. Antalet personer som lever med hiv ökar i Sverige och på samma sätt som övriga befolkningen så kommer de i kontakt med vårdens olika instanser. Daniel har varit med om sjuksköterskor som har varit så rädda och skakat så mycket att det inte har kunnat ta ett blodprov. Det finns ingen anledning att behandla någon som lever med hiv annorlunda än andra patienter och samma hygienkrav och åtgärder ska gälla oavsett om man känner till att personer har en viss sjukdom eller inte.
– Det finns en falsk trygghet i det där, en person kan ha hiv utan att veta om det, eller andra sjukdomar som är mycket mer lättöverförda, men bara för att man vet om att en person har hiv så tar man på sig dubbla handskar. Vi som arbetar inom vården har ett jättestort ansvar i att ha uppdaterad kunskap och att bemöta människor på ett bra sätt, för att minska stigmatisering och för att ge rätt vård, säger Daniel.

Utöver sin tjänst på en akutmottagning i Stockholm föreläser han om hur det är att leva med hiv. Daniel tycker att det lätt blir mycket fokus på sex och sexuell läggning när man pratar om hiv men allting handlar ju inte om det.
– Ja, jag lever med smittfri hiv eftersom jag har en välinställd behandling och det innebär att hiv inte överförs vid sex. Jag är en helt vanlig kille, med ett vanligt jobb som drömmer om samma saker i livet som de flesta andra, som exempelvis barn och familj.

 

Text: Ronja Sannasdotter

Intervjun genomfördes 2016.

Våra verksamheter