Vad är chemsex?

Chemsex, eller kemsex, innebär att man tar droger för att på något sätt förhöja upplevelsen i samband med sex. Posithiva Gruppen, RFSL Stockholm och Noaks Ark Stockholm arrangerade i början av oktober en föreläsning om ämnet. Föreläsare var Emil Briones Ahlén, kurator vid Sexperternas chemsexmottagning hos RFSL Stockholm.

Sexperterna arbetar med sexuell hälsa för män och transpersoner som har sex med män. Droganvändning är inget nytt inom gaycommunityn, men på senare år har man sett en ökande förekomst av just chemsex. Under föreläsningen pratade Emil bland annat om sociala faktorer och hur man kan minska risker i samband med chemsex, samt om överdoser, övergrepp och vilket stöd som finns för den som behöver det.

Skillnad mellan nolltolerans och skadereduktion
Emil inledde med att förklara att RFSL jobbar utifrån en princip om ”harm reduction” (skadereduktion eller skademinimering på svenska) i så gott som allt sitt arbete. Det innebär att RFSL pratar om droger utifrån hälsa och inte utifrån om vad som är bra eller dåligt, lagligt eller olagligt.

– Harm reduction handlar om att man ska få rätt till hjälp och stöd utan några typer av krav och utan att man ska bli diskriminerad eller på annat sätt dåligt behandlad, sa Emil.

I Sverige har man gått långt när det gäller kriminalisering av droger, beskrev Emil. Även att använda droger är olagligt. Emil berättade att Sverige har högst dödlighet i EU bland personer som använder heroin. Sverige gör inte heller någon skillnad mellan så kallade ”soft drugs”, som exempelvis cannabis, och så kallade ”hard drugs”, som exempelvis heroin. Enligt EMIS-studien (https://www.emis-project.eu/) som genomförts i EU har svenska män som har sex med män en lägre användning av droger än samma grupp i andra EU-länder, så den svenska drogpolicyn kan ha en viss effekt på användning, konstaterade Emil.

Emil visade sedan ett diagram från vetenskapliga tidskriften The Lancet över olika drogers skadliga effekter, dels på användaren själv, dels på andra i samhället. Den farligaste drogen enligt diagrammet var alkohol, följt av heroin. Bland de minst farliga drogerna i diagrammet fanns svamp, LSD och ecstasy.

– Oftast så är det alkohol som toppar de här listorna, sa Emil.

Sverige har nolltolerans mot droger. Emil beskrev att det ofta pratas om en konflikt mellan nolltolerans och skadereduktion. Själv anser han att det borde vara möjligt att ha båda tankarna i huvudet samtidigt.

Inom nolltolerans ligger fokus på att få människor att sluta med droger, begrepp som ”missbrukare” används och man har ett repressivt förhållningsätt där man använder kriminalisering för att skapa en signalpolitik, beskrev Emil. Inom skadereduktion är det istället fokus på individens hälsa, man pratar om ”brukare”, ”användare” eller ”person som använder droger” och en rad metoder med olika mål som är kopplade till hälsa används. Ett svenskt exempel på skadereduktion är Systembolaget, förklarade Emil. Andra exempel kan vara injektionsrum, vilket innebär att man kan ta droger på en plats där det finns vårdpersonal tillgänglig, och möjlighet att testa drogen man använder för att veta vad det är man tar.

Vad är chemsex?
Rent akademiskt innefattar begreppet ”chemsex” att man tar ett rusmedel för att förhöja eller förlänga sexet, förklarade Emil. Om man till exempel tar droger på ett rejv och därefter hamnar på en efterfest och har sex, så är det inte chemsex enligt den akademiska definitionen. För att komma till Sexperternas chemsexmottagning finns det dock inget krav på att passa in i akademiska definitionen av chemsex.

– Vi tar emot klienter som har funderingar kring droger, sa Emil. Det behöver inte ens vara så att man har egen erfarenhet av droger.

Emil betonade att män som har chemsex är i olika åldrar och har många olika bakgrunder. I Sverige förekommer chemsex oftast på hemmafester där man träffar folk som man känner till och litar på, men i andra länder kan det vara vanligt att träffas på en sauna eller en sexklubb. Emil berättade att chemsex även förekommer på svenska sexklubbar, men att det inte hör till det vanligaste. Han beskrev att en del kan gå in och ut ur chemsexmiljön utan att det får några konsekvenser, medan det för andra kan få mycket svåra konsekvenser.

Förändring i användningen av droger
Emil berättade att det har skett en förändring i droganvändningen bland män som har sex med män, både i vad man använder för droger och i hur man använder dem. Förändringen syns både i Sverige och i övriga Europa. Tidigare var det vanligare med sociala droger som kokain och ecstasy, men idag är det vanligare med typiska chemsexdroger som metamfetamin och GHB/GBL.

– Går man ut på Grindr en fredagskväll så tror jag att de flesta har stött på fenomenet att folk signalerar att man är intresserad av chemsex, vilket exempelvis kan göras med vissa emojis eller förkortningar som ”H&H” för ”high and horny” eller ”PnP” för ”party and play”, sa Emil.

Man pratar inte heller om att man injicerar droger, utan om att man ”slammar” droger. ”Slamming” är ett uttryck som kommer från England i mitten av 2010-talet och som blivit vanligt inom chemsexvärlden, berättade Emil.

Men hur vanligt är egentligen chemsex i Sverige? Emil återvände till EMIS-studien som genomförts bland män som har sex med män i EU. Där frågade man inte uttryckligen om chemsex, men man ställde frågor kring om man hade tagit en stimulerande drog för att förhöja eller förlänga sexet. Av de som hade tagit en stimulerande drog var det 32 % som hade gjort det för att göra sexet mer intensivt, vilket motsvarande 9 % av alla deltagare som var med i studien. Tittade man på både alkohol och droger så var användningen betydligt vanligare, berättade Emil.

Önskade effekter av chemsex
Emil nämnde själv att det är svårt att hålla en balans när man pratar om chemsex, eftersom det är lätt att hamna i att antingen glorifiera eller moralisera kring fenomenet.

– Det som är viktigt att komma ihåg, oavsett vad man tycker om droger och chemsex, är att de allra flesta gör det för att de vill förhöja sexet. De vill uppnå mer njutning och chemsex kan vara en nyckel till att ha bra sex, sa Emil.

Som källa för detta hänvisade han till ”The Chemsex Study” från 2015, som är den första stora vetenskapliga undersökningen av chemsex. Emil underströk att det finns betydligt mer aktuella studier som visar på samma resultat, men att ”The Chemsex Study” fortfarande håller. Enligt studien kunde en annan önskad effekt av chemsex vara ökad lust vilket var vanligt framför allt bland äldre personer. För lusten kan droger som metamfetamin och GHB inledningsvis vara bra, berättade Emil, men håller man på mycket kan effekten snarare bli tvärtom. Då kan användaren behöva kombinera drogen med andra preparat såsom Viagra.

Fler önskade effekter av chemsex var enligt studien att kunna ha längre sessioner och fler partners, till exempel genom att kunna hålla på längre innan man kommer eller att kunna fortsätta snabbt efter att man kommit. Många uppgav också att droger förändrade upplevd attraktion, så att man kunde ha sex med fler partners som man kanske inte skulle ha haft sex med utan droger. Emil påpekade att detta kan vara både positivt och negativt, eftersom något som känns bra i stunden kanske känns fel efteråt.

Minskade hämningar var ytterligare en önskad effekt, eftersom drogerna kan leda till att man vågar ta ut svängarna och testa nya saker. Emil berättade att chemsex ofta beskrivs som ett mer äventyrligt sex än sex utan droger.

Det var även mycket vanligt att prata om en ökad känsla av intimitet och närvaro, vilket Emil berättade att han även känner igen från stödsamtal han som haft. Majoriteten av deltagarna i studien längtade efter intimitet och en varaktig relation.

– Det behöver inte betyda en monogam parrelation, men de längtade i alla fall efter den här närheten, sa Emil.

Droger kan också hjälpa den som vill stärka självförtroendet, har en negativ kroppsuppfattning eller tycker att det är svårt att träffa folk. Slutligen kan droger vara muskelavslappnande, vilket kan underlätta vissa sexuella praktiker såsom fisting (sex där man för in en hand i analen eller slidan), förklarade Emil.

De oönskade effekterna
Emil pratade därefter om oönskade effekter av chemsex. Han inledde med upplevelsen av att ”komma ned”, vilket är drogernas motsvarighet till alkoholens bakfylla. ”Suicide Tuesday” är ett uttryck som används framför allt om droger som påverkar serotoninsystemet, berättade Emil.

En annan oönskad effekt av chemsex är överdoser, vilket främst gäller GHB/GBL. Övergrepp är inte heller helt ovanligt, men de som blivit utsatta för övergrepp pratar sällan om det, påpekade Emil.

– Man tänker kanske att chemsexvärlden är mer av en gråskala, att har man gett sig in i den så får man tåla det och att man kanske får räkna med att skit händer, sa han och tillade att det är viktigt att förmedla att det är okej att prata om övergrepp.

En annan oönskad effekt är beroende, både fysiskt och psykiskt. Emil berättade att både GHB och metamfetamin är beroendeframkallande. Man kan även få problem med att ha sex nykter. Har man haft mycket sex på droger så kan det vara svårt att gå tillbaka till ett sexliv som fungerar utan droger, förklarade Emil.

Chemsex kan även få sociala konsekvenser genom att man börjar prioritera chemsex och droger mer än andra saker. Emil beskrev att en sådan förändring kan gå snabbt. Man kan gå från att ha en trygghet omkring sig med bostad, jobb och vänner till att någon av bitarna faller bort. Kanske blir man av med jobbet eller lämnad av en partner. Detta kan i sin tur leda till att man börjar prioritera chemsex och droger framför annat.

Andra oönskade effekter handlar om fysisk och psykisk ohälsa. Fysiskt handlar det oftast om viktnedgång, vilket även kan vara en önskad effekt. Emil berättade att många kan dra sig för att sluta med droger efter att ha fått komplimanger för att de gått ner i vikt. Det kan även handla om skador i nässlemhinnan om man snortar (drar in droger genom näsan) eller dålig tandhälsa om man har använt mycket metamfetamin. Psykisk ohälsa handlar framför allt om depression, ångest, paranoia och panikattacker. Slutligen kan många droger i sig själva orsaka förvirring, illamående och förlorad perceptionsförmåga, särskilt om man använt dem länge eller tagit höga doser, berättade Emil.

Narrativ kring beroendevården får konsekvenser
Emil gick därefter över till att prata om föreställningar kring droganvändning och beroendevården. Han förklarade att det ofta finns en berättelse, ett narrativ, kring beroendevården och vem den är till för. Enligt narrativet är vården till för personen som befinner sig i stor social utsatthet – inte för de som har jobb och bostad, men som upplever att deras droganvändning börjar ta över. Han poängterar att bilden av hur vården fungerar inte nödvändigtvis stämmer överens med verkligheten, men att den ändå får konsekvenser för personer som eventuellt vill söka vård leder. Bilden leder även till stigma, menar Emil.

– Även om män som har sex med män inte är främmande för droger så har vi kanske inte varit i kontakt med beroendevården på samma sätt som andra grupper historiskt, sa Emil.

Det behöver inte handla om att män som har sex med män tror att de är bättre än andra, underströk Emil. Istället kan det handla om att man inte vill ta upp någons tid. Emil berättade om en person som dök upp när han hade drop-in på mottagningen och som nästan bad om ursäkt för att han kommit. I början av samtalet betonade personen flera gånger att han kunde vänta och återkomma senare om det var så att det fanns andra som väntade på att få prata med Emil. När samtalet väl kom igång visade det sig dock att personen hade använt droger länge och mådde mycket dåligt, men hade jobb och bostad och tyckte inte att situationen var ett tillräckligt stort problem.

– Tittar man på den här personen som tyckte att det var ganska höga trösklar för att komma till mig, där det enda kravet är att man ska ha funderingar kring droger, och som kände att han inte ska ta upp min tid, så kan man fundera kring vad som krävs för att ta kontakt med beroendevården, sa Emil.

Samspelet mellan drog, individ och miljö
Emil presenterade en modell som förklarar varför vissa personer kan ta droger utan problem, medan andra inte kan göra det. Modellen publicerades ursprungligen av Norman Zinberg 1984 och kallas för ”Drug, Set, and Setting”. Den svenska versionen kallas för ”drog, individ och miljö”.

– För att förstå hur droger, eller rus, påverkar oss, så behöver man titta på fler aspekter än bara drogens biokemiska effekter, sa Emil.

När man följer modellen tittar man till att börja med på vilken drog det handlar om, hur mycket personen tar och hur ofta, samt om användningen är laglig. Sedan tittar man på personens psykiska och fysiska hälsa, vilken kultur den lever i eller har med sig, vilken fas i förändringscirkeln (en modell inom psykologi) som den befinner sig i, samt om det är det första gången personen använder drogen eller om det rör sig om ett långvarigt bruk. Slutligen tittar man på i vilken miljö personen använder drogen. Här ingår vilka personen är med, om personen är stressad, hur starkt personens sociala stödsystem är, samt personens egen upplevelse av varför den använder drogen – om den tänker att det handlar om fest eller om ett missbruk.

Emil tog alkohol som exempel.

– Det enda vi egentligen vet om alkohol och vad det har för effekter är att om man använder mycket så kan man få motoriska problem och bli illamående, sa Emil. Allt det andra vi upplever, som att man blir glad eller ledsen, eller att man blir partysugen eller att man vill gå och lägga sig – det beror på de här andra sakerna.

Han jämförde bilden av en student som har druckit och festat loss i två veckor med bilden av en ensamstående mamma som har druckit i två veckor. Kombinationen av drog, individ och miljö förklarar varför alkohol får olika effekter på olika människor.

En förklaring till ökningen av chemsex bland msm
2005 stod de klassiska chemsexdrogerna GHB, metamfetamin och mefedron för tre procent av all droganvändning bland msm i England. 2012 stod samma droger för 85 procent av all användning. Emil beskrev hur ”drog, individ och miljö”-modellen även kan förklara varför chemsex fått fäste i gaycommunityn. Vad gäller drogdelen så är droganvändning i sig inget nytt för målgruppen. Vad gäller individdelen så beskrev han att man kan betrakta hivepidemin som ett kollektivt trauma för gaycommunityn, vilket har påverkat den psykiska och fysiska hälsan.

– Många har växt upp med att det sex vi har är farligt och kopplat till infektion och sjukdom.

Även prevention kan upplevas som komplicerat. Det har länge varit mycket som ska avhandlas innan man ska ha sex, beskrev Emil, till exempel om man står på PrEP eller har omätbara virusnivåer. Han konstaterade att det inte är särskilt sexigt att behöva börja med att utbilda den man ska ha sex med. Om man lever med hiv kan chemsexvärlden däremot fungera som ett rum där man slipper dömande och stigma.

När det kommer till miljödelen så pekade Emil framför allt på de appar som till stor del har ersatt de fysiska cruisingplatserna. Han beskrev det som i grunden positivt att det både går att hitta många sexpartners och att hitta dem snabbt, men att det också har lett till en slags ”kommersialisering av bögsex”. Inom vissa grupper har det skapats ett hårdare dejtingklimat, och det kan vara svårt att snabbt definiera sina emotionella och sexuella behov med några få tecken i en app.

Hälsoutmaningar med chemsex
Det finns ett flertal hälsoutmaningar inom olika områden som är kopplade till chemsex. Emil gick igenom några av dessa. Chemsex är till att börja med associerat med ett högt antal partners, ofta i relation till hemmafester som kan pågå i flera dygn. Det kan bland annat innebära en ökad risk för sexuellt överförbara infektioner. Det finns en koppling mellan metamfetamin och ökat risktagande såsom kondomlöst sex. ”Chasing the dragon” är ett begrepp som handlar om att man hela tiden vill ha ut något mer och hänger samman med att man använder metamfetamin, berättade Emil.

– Man vill ha större kukar, fler kukar, man testar olika typer av fetischer och utsätter sig i och med det för större risker.

En sådan risk kan till exempel vara hårt sex som leder till blödningar, vilket gör att olika infektioner lättare kan överföras. Samma risk gäller vid användning av ketamin, som kan minska smärtkänsligheten.

En annan hälsoutmaning hänger ihop med slamming (injicering). Att dela sprutor innebär en risk för överföring av bland annat hiv. Emil berättade att forskningen är överens om att både välbehandlad hiv och PrEP ger ett ganska gott skydd även vid delade injektionssprutor. Det finns dock inga uppdaterade riktlinjer kring detta, så lever man med hiv får man inte dela sprutor eller blandningskopp.

I relation till slamming menar Emil att det kanske är viktigare att prata om andra infektioner än hiv. Han hänvisade till överläkare Finn Filén på Venhälsan, som brukar prata om hepatit C och hepatit B, men även om bakterier i blodet som kan leda till hjärtklaffsinfektioner (endokardit).

En annan utmaning är att överdoser på GHB/GBL är mycket vanliga.

– Man ska aldrig shotta ur korken[på GHB-flaskan], utan mäta upp med pipett. Vi har GHB-pipetter som vi delar ut, som är som vanliga plastsprutor där man tydligt ser mängden. Det är en otroligt liten skillnad på överdos och önskad effekt, sa Emil.

Emil och Sexperterna brukar även påminna om att hålla koll på tidsintervallerna. GHB/GBL fungerar som alkohol, har man börjat så vill man ofta ha mer och det är lätt att tappa tidsuppfattningen. De flesta använder mobilen som hjälp, antingen genom att sätta ett larm eller genom att ta en skärmbild så att de kan gå tillbaka och se klockslaget för den senaste dosen, berättade Emil.

En annan hälsoutmaning är riskerna med överdoser vid så kallade cam sessions. Fenomenet har funnits en tid, men blev stort under pandemin, framför allt i länder där man inte kunde träffas på riktigt. Det går ut på att man har chemsex med andra personer digitalt genom att sitta i videomöten och ”edga”, det vill säga dra ut på orgasm så länge som möjligt, förklarade Emil. Om man överdoserar under en cam session är det svårt för andra att hjälpa en, särskilt eftersom man vanligen inte skriver ut någon information om var man befinner sig.

En ökad risk för sexuella övergrepp vid användning av GHB är inte ovanligt, särskilt på fester där mycket händer. Det kan handla om att man utnyttjar någon som använt GHB och förlorat omdömet eller medvetandet. Emil berättade att det även finns exempel på när personer medvetet har använt GHB för att göra någon medvetslös. Att överdosera på ketamin kan också innebära en ökad risk för sexuella övergrepp. Även metamfetamin ökar risken, eftersom ruset kan göra att man blir dålig på att läsa av hur andra vill ha det. Emil förtydligade dock att sexuella övergrepp inte är något som endast sker i chemsexsammanhang, utan något som förekommer i alla delar av gaycommunityn.

– Om man befinner sig i kontexter där det förekommer sex, så ska man våga säga till om det är någon man ser som inte mår bra eller avbryta om någonting känns fel, sa Emil.

Psykosociala aspekter
Emil kom därefter in på de psykosociala aspekterna av chemsex. Chemsex kan både orsaka och användas för att hantera ohälsa, vilket gör det viktigt att prata om bakgrundsfaktorer, förklarade Emil. Om man använder droger ibland, för att förhöja ett sexliv som i grunden är bra, kanske risken att det blir destruktivt är mindre än om man använder droger för att överhuvudtaget få tillgång till sex. I det senare alternativet så finns det en större risk att man använder droger oftare och att man utvecklar ett skadligt bruk.

På Sexperternas mottagning pratar man mycket om droger, men framför allt ligger fokus på att identifiera anledningarna till att man använder dem. Om en person till exempel vill sluta använda droger så är det viktigt att identifiera och prata om bakgrundsfaktorerna för att lyckas uppnå en hållbar förändring, förklarade Emil. Det är också viktigt att ta itu med sexologiska frågeställningar, vilket Emil anser borde vara vanligare generellt i beroendevården. Han tog upp att en vanlig orsak till återfall bland personer som använt amfetamin är att man inte har pratat om att sexlivet förändras. Emil anser att det i Sverige kan bli för mycket fokus på att prata om drogen i sig. Det kan leda till att när personen ifråga slutar använda drogen, så har den ändå kvar sin intimitetslängtan, sina orostankar eller sin ångest som den inte har fått prata om.

Särskilda utmaningar i Sverige
Emil fick frågan om han ser stor skillnad mellan länder med olika lagstiftning kring droger. Emil svarade att den stora skillnaden kanske är att folk är räddare i länder såsom Sverige där det är olagligt att ha droger i kroppen. Han beskrev att rädsla påverkar både hur man agerar och ruset i sig. Om man tar droger i en otrygg kontext där det blir en risk varje gång man tar kontakt med någon, så har man kanske inte samma möjligheter att välja vem man ska ta med och ha sex med, förklarade Emil. Kanske blir det första bästa för att minimera risken.

Ett annat problem är vid överdoser. Emil berättade att det är mer regel än undantag att polisen kommer när någon har tagit en överdos och man ringer 112, särskilt om man berättar att det rör sig om en överdos. Han menar att det är problematiskt både att polisen kommer och att man avstår från att ringa av rädsla för att polisen ska komma. En del är rädda för att personen som överdoserat ska åka fast, men liv är viktigare än att det eventuellt blir någon konsekvens av att polisen kommer, underströk Emil. Det har också förekommit att personer bärs ut från fester i vinterkyla innan man ringer 112 för att man inte vill få in polisen på festen, berättade han. När ambulansen kommer vet ingen heller vad personen har tagit, vilket gör det svårt att sätta in rätt åtgärder för att hjälpa personen.

Svårt att veta vad droger innehåller
I Stockholm finns just nu ett utbrett problem med att fentantyl blandas in i andra droger. Fentanyl är en mycket stark syntetisk opioid som används på sjukhus när andra typer av smärtlindring inte fungerar längre. Det finns dock fentanylteststickor som man kan använda för att testa om det finns fentanyl i drogen, berättade Emil. Dessa kan man få från Chemsexmottagningen och från brukarföreningar.

– Det är skrämmande många av mina klienter som har kommit tillbaka och sagt att det var fentanyl i drogen, sa Emil.

För den som vill hålla koll tipsade han om att följa Stockholms brukarförening, som publicerar varningsinformation på Instagramkontot ”Drogvarningar”. Han tipsade även om att ha Naloxon tillgängligt. Naloxon är ett preparat som häver effekten av opioider genom att sätta sig på opioidreceptorerna i hjärnan och blockera dem. Det är helt ofarligt och tar man Naloxon utan att ha tagit opioider så händer ingenting, förklarade Emil. Med tanke på att det just nu är så många droger som är utblandade med Fentanyl så anser Emil att Naloxon bör ges vid alla överdoser. Naloxon är dock svårt att få tag på i Sverige och skrivs vanligen bara ut till personer som använder opioider.

– Jag vet personer som har gått till läkare och sagt att de själva använder till exempel heroin för att de ska få Naloxon, så att de kan hjälpa en partner eller en kompis som använder, sa Emil. Det blir också problematiskt, för då står det sedan i deras journal att de använder heroin. Så behöver de kanske något preparat längre fram, men då får de inte det, eftersom de anses ha en beroendepersonlighet.

En åhörare undrade hur man mer i allmänhet kan testa vad droger innehåller. Emil konstaterade att många storstäder i andra länder erbjuder testning av droger, men att det inte finns i Stockholm.

Information, stöd och tips
Avslutningsvis tipsade Emil om olika resurser som finns att tillgå för den som har funderingar kring droger, känner oro för någon eller arbetar med personer som använder droger. På Sexperternas webbplats finns till att börja med information om skadereduktion, droger och vart man kan vända sig om man vill ha stöd.

– Tyvärr är många stödinsatser gruppbaserade och sitter man i en grupp med majoriteten heteros och inte känner att det är ett säkert rum, så vill man kanske inte öppna upp om sin sexualitet eller att varför man använder droger, sa Emil.

Sexperternas chemsexmottagning finns på Södermalm i Stockholm och har öppet måndag till fredag. På mottagningen arbetar socionomer med sexologisk kunskap samt kunskap om chemsex. Man kan vända sig till mottagningen om man har funderingar kring droger eller om man känner oro för sig själv eller en kompis eller partner. Mottagningen kan hjälpa till om man vill sluta, ta mindre droger, ta en paus eller göra användningen säkrare.

– Vi utgår alltid från vad klienten vill, sa Emil. Vi tvingar inte någon att göra någonting. Man får vara anonym och det är gratis.

Mottagningen kan även hjälpa till med kontakt med myndigheter, sjukvård och beroendevård. Det går att komma i kontakt med mottagningen bland annat via mejl, telefon, sociala medier och webbplatsen sexperterna.org/chemsex.

I somras gav mottagningen ut en gratis bok, som inom kort även kommer att gå att ladda ner från Sexperternas webbplats. Boken innehåller erfarenheter från de tre första åren av arbete, chemsexkunskap och den metod som mottagningen tagit fram.

– Vi jobbar ganska likt andra i Europa, men har kanske ett större fokus på sexologiska frågeställningar i våra samtal, sa Emil.

Emil tipsade även om David Stuart och 56 Dean Street som har internetbaserade verktyg för självhjälp och samtal. Dessa går att hitta på www.davidstuart.org/care-plan och www.dean.st/tools.

Emil rekommenderade också webbplatsen HIV Drug Interactions (www.hiv-druginteractions.org) där det går att kontrollera interaktioner mellan hiv-läkemedel och illegala substanser. På webbplatsen kan man skriva in vilka hivmediciner man tar och vilka preparat man undrar över och få information om eventuella interaktioner.

– Vi vet att personer som lever med hiv är en överrepresenterad grupp inom chemsex och vi vet också att överdoser är vanligare bland personer som lever med hiv, sa Emil. Det beror sannolikt på interaktionerna mellan olika preparat och hivläkemedel.

Emil avslutade med några tips som främst vänder sig till yrkesverksamma, men som även kan vara användbara för den som till exempel har vänner som använder droger. Han inledde med att uppmana till att våga ställa frågor och att ställa dem på ett ickedömande sätt. Det är viktigt att låta personen själv definiera vad som är problematiskt eller inte, att skapa en trygg miljö och att fundera på sina egna fördomar för att möjliggöra ett konstruktivt samtal.

Emil underströk också vikten av ett ickedömande språk. Man bör i så stor grad möjligt försöka ha koll på och spegla språket som personen själv använder. Att sitta och fråga personen vad ord som Tina, slamming och G betyder skapar inte någon bra allians med personen, förklarade Emil. Han avrådde också från att använda ord som ”missbrukare”.

Emil uppmuntrade till att vara nyfiken och fråga personen vad som är positivt och vad som är negativt med droganvändningen. Det behöver inte vara så att personen tycker att användningen är problematisk just nu, förklarade Emil, men om den blir problematisk längre fram, så kanske personen väljer att komma tillbaka till den här kuratorn eller vännen och prata om det.

Text: Lian Delin

Vanliga droger inom chemsex 

Källa: Emil Briones Ahlén/RFSL Stockholm

GHB/GBL
GHB och GBL står för gamma-hydroxibutansyra respektive gamma-butyrolakton och är vanligen en vätska som dricks. GBL, som just nu är det som är mest vanligt i Stockholm, är ett förstadium till GHB och omvandlas till GHB i kroppen. GHB kan även kallas för G och har en varaktighet på 1,5–2,5 timmar. Hur man påverkas beror dock både på dagsform, styrka, dos och på hur länge man hållit på.

GHB är en nedåtdrog och verkar alltså lugnande. Det man vill åt med GHB är att bli kåt, förlänga eller förstärka lusten, få en muskelavslappnande effekt, minska hämningar samt öka eller justera effekten av andra droger. Oönskade effekter av GHB är minnesförlust, klumpighet och dåsighet. Det kan även vara en utmaning med nyktert sex om man har använt drogen länge.

GHB är fysiskt beroendeframkallande. Om man har använt GHB dagligen i ett antal veckor eller mer, så är det ytterst viktigt att man trappar ner gradvis eller tar hjälp av beroendevården med avgiftning. Det finns annars risk för ett tillstånd som liknar delirium tremens (ett tillstånd som kan uppstå om man slutar tvärt med alkohol efter att ha druckit mycket) och som kan vara dödligt. Bor man i Stockholm och känner abstinenssymptom efter att man har slutat så rekommenderar Emil att man åker in till BAS, Beroendeakuten Stockholm.

Att överdosera på GHB kallas för ”G-hole” eller ”G-sleep”, vilket betecknar ett narkosliknande tillstånd. Det kan gå så långt att man slutar andas och dör. Om någon har överdoserat på GHB/GBL ska man därför försöka hålla personen vaken och ringa ambulans. På samma sätt som det med alkohol kan vara svårt att sluta dricka efter första drinken, kan det vara svårt att inte ta mer GHB efter att man tagit en dos. Det kan också vara svårt att hålla reda på när man tog den senaste dosen. Doseringsintervallet är individuellt, men man ska alltid vänta minst en timme innan man tar nästa dos. En annan viktig aspekt av dosering är att en dos plus en till dos av GHB inte motsvarar två doser, utan tre, vilket ökar risken för överdos.

Metamfetamin
Metamfetamin kan även kallas för Tina, crystal meth eller Ice. I dejtingappar förekommer ibland stavningar som ”parTy” med stort T (för ”Tina”) för att signalera att man gillar chemsex. Metamfetamin kan rökas, snortas, slammas (injiceras) eller tas rektalt och varaktigheten är 8–24 timmar. Det man vill få ut av metamfetamin är ökad lust, en euforisk känsla, ökat självförtroende, minskad smärtkänsla och minskade hämningar.

Oönskade effekter av metamfetamin är sömnproblem, vilka kan bli svåra ett par veckor efter att man har slutat och leda till att man börjar använda drogen igen. Om man jobbar med personer som använt metamfetamin kan det vara bra att informera om att sömnproblem kan uppstå och att man kan få hjälp från vården. Andra oönskade effekter är minskad aptit med viktnedgång som följd, oregelbundna hjärtslag, att man känner sig låg när man ”kommer ner”, samt paranoia. Det senare kan vara särskilt vanligt om man hållit på länge. Metamfetamin ökar toleransen för GHB, vilket kan leda till att man tar mer GHB.

Ketamin
Ketamin kan även kallas för K, Special K eller Keta. Det är oftast ett vitt pulver, men finns även som tabletter och i vätskeform. Varaktigheten är ungefär en halvtimme och ruset kan beskrivas som att man separerar huvudet och tankarna från den fysiska kroppen. Ketamin är i grunden ett bedövningsmedel. Det fungerar muskelavslappnande och avdomnande, vilket kan underlätta sexpraktiker såsom fisting. Det kan även förhöja njutning.

Att överdosera på ketamin kan göra det svårt att tala och svälja, samt orsaka förvirring. Tillståndet kallas för ”K-hole” och kan vara mycket obehagligt. Om man träffar på någon som tagit för mycket ketamin ska man därför lugna personen och ta den till en plats som är stillsam. Andra oönskade effekter av ketamin är panikångest, depression och självmordstankar, samt kort- och långsiktig minnesförlust. Ketamin kan även skada lever och njurar, och det finns forskning som visar att urinblåsan kan ta stryk, vilket på lång sikt kan leda till inkontinens. Ketamin ska aldrig blandas med andra nedåtdroger, såsom alkohol eller GHB/GBL.

Mefedron
Mefedron är en mycket vanlig chemsexdrog i andra länder, men inte i Sverige. Det är en syntetiskt framställd uppåtdrog som beskrivs som en blandning av amfetamin, MDMA och kokain. Andra namn är Meow meow, 4-MMC, krabba, kräfta och räka. Mefedron är ett vitt pulver som kan snortas, slammas (injiceras), sväljas eller tas rektalt. De önskade effekterna är ökad självkänsla, energi, eufori och koncentrationsförmåga. Ruset avtar snabbt och de besvär som kan uppstå när drogen går ur kroppen kan upplevas som mycket jobbiga. Mefedron är beroendeframkallande och sömnsvårigheter är en vanlig effekt.

Poppers och Viagra
Varken poppers eller Viagra är droger, men båda används ofta i samband med chemsex.

Poppers, eller amylnitrit, är vanligt förekommande inom gaycommunityn och har använts sedan 70-talet. Det är oftast en vätska som inhaleras och som ger ett snabbt rus som varar i en halv till en minut. Poppers är lagligt att konsumera, men inte att sälja eller köpa. Det man vill uppnå med användningen är en mer intensiv orgasm, avslappning och/eller ökat blodflöde i kroppen. Poppers får blodkärlen att expandera, vilket ger en varm känsla och många upplever en större lust. Oönskade effekter är huvudvärk, bröstsmärtor och näsblod. Det kan också bli svårt att behålla ståndet. Man kan uppleva illamående, svimningskänslor och blodtrycksfall.

Poppers ska inte blandas med Viagra eftersom båda sänker blodtrycket, vilket kan leda till medvetslöshet, stroke eller hjärtproblem. Man ska också undvika att få vätskan på huden, eftersom den kan ha en frätande effekt och lämna röda märken. Får man vätskan på huden ska man tvätta av den snabbt och får man vätskan i ögonen ska man söka vård. Poppers ska absolut inte drickas.

Viagra finns som tabletter och ökar blodflödet till penis, vilket leder till erektion. Viagra bör inte blandas med droger som höjer eller sänker blodtrycket, såsom GHB, MDMA, metamfetamin, kokain eller poppers. Det är extra viktigt att inte blanda om man har kända hjärtproblem.