Så kan du påverka PG – föreningsdemokrati i praktiken

En person räcker upp handen för att begära ordet.

Vem kan egentligen påverka Posithiva Gruppen och på vilket sätt? Om du vill vara med och påverka mer än du redan gör kommer den här texten ge dig information och vägledning i hur beslut fattas och hur medlemmar kan engagera sig och just påverka verksamheten.

I grunden är Posithiva Gruppen en medlems­förening. Det innebär att medlemmarna bestämmer över föreningen och hur den styrs. Det låter ju väl­­digt enkelt, men hur fungerar det egentligen i verk­­lig­heten? Jo, årsmötet är den viktigaste stunden på hela året. På årsmötet har alla medlemmar i före­ning­en rätt att närvara och att rösta. Där fattas det lång­siktigt strategiska beslut för hur PG ska drivas. Det väljs också en styrelse, som är de som fattar beslut mellan årsmötena. Det årsmötet och styrelsen beslutar, genomför sedan de anställda på kansliet.

Eftersom årsmötet och styrelsen inte fattar detalj­­beslut så ligger detaljbesluten på kansliets bord. I flera delar av verksamheten kan dock med­lemmar engagera sig och påverka detaljer under verk­sam­hetsåret, som till exempel genom kun­skaps­nätverk eller genom att vara volontär.

Som du ser finns det flera olika nivåer där du som medlem kan vara med och påverka.

 

Årsmötet

Årsmötet har absolut mest makt i hela organisa­tion­en, och genom att delta i årsmötet och uttrycka dina åsikter, rösta och argumentera kan du vara med och påverka föreningen att utvecklas i den rikt­ning­en som du tycker är rätt. På årsmötet finns det alltid en mängd saker som du som går på årsmötet förväntas ha en åsikt om och rösta för eller emot. Genom att läsa handlingarna till årsmötet blir du förberedd på vad du ska ta ställning till. Om du har en specifik idé som du vill att årsmötet ska rösta om så kan du skriva en så kallad motion, alltså ett förslag till årsmötet.

Här påverkar du i det stora, och bidrar till lång­siktigt strategiska beslut. Årsmötet beslutar inte om detaljer för verksamheten.

 

Styrelsen

Du som fullvärdig medlem kan sitta i styrelsen och vara med och styra PG under årets gång. Då får du gå på styrelsemöten, läsa beslutsunderlag och vara med och fatta beslut om styrdokument som till ex­empel miljöpolicy, medlemsstrategi, uppförandekod och annat viktigt. Styrelsen har näst mest makt efter årsmötet och genom att sitta i styrelsen kan du på­verka verksamheten mer i var­dagen. Här påverkar du också i det stora, och är med och fattar övergrip­ande beslut. Styrelsen beslutar sällan om detaljer för verksamheten.

 

Valberedningen

Valberedningen väljs av årsmötet. Man skulle kunna säga att de har ett av de viktigaste uppdragen i före­ningen, eftersom valberedningen på års­mötet före­­slår vilka som ska sitta i styrelsen. Val­bered­ning­ens uppdrag är alltså att analysera vilka kompe­tenser och erfarenheter som behövs i styrelsen och sedan leta efter personer som kan passa. Att sitta i valbe­redningen innebär att du påverkar verk­sam­hetens riktning i stort och inte några detaljer.

 

Kunskapsnätverk

Posithiva Gruppen har kunskapsnätverk för kvinnor, homo- och bisexuella män, trans­personer, unga (18–30 år) och äldre (50+) som lever med hiv. PG:s kunskapsnätverk anordnar tema­kvällar, work­shop­par och seminarier om ämnen som personer i mål­grupperna själv efter­frågat. Nät­verkens syfte är att sprida kunskap bland personer som lever med hiv, men också till samhället i övrigt.

Varje kunskapsnätverk har en projektgrupp be­stå­ende av tre personer från den aktuella mål­gruppen, som i sin tur samordnas av en samordnare anställd på PG. Genom att sitta i projektgruppen för ett kunskapsnätverk är du med och detaljplanerar de kunskapshöjande insatserna, exempelvis tema­kvällarna. Beslutet att det ska anordnas temakvällar har redan fattats, men du är med och beslutar om vilket tema nätverket ska arbeta med i en viss insats (utifrån nätverkets lista med teman som önskats av målgruppen), vilka föreläsare som ska bjudas in, vilka frågor som ska lyftas, vilken mat som ska serveras med mera. Personer som sitter i projekt­gruppen är också ofta de som önskar del­tagarna väl­komna till temakvällarna och introducerar föreläsarna.

 

Volontär i kvällsverksamheten

Om du är med och jobbar på onsdags- eller fredags­middagarna kan du vara med och påverka stäm­ningen i rummet och hur nya personer väl­komnas in i gemenskapen. Jobbar du på fredagar kan du också vara med och påverka vilken mat som kommer serveras, eftersom du är med och lagar den. Här påverkar du i det lilla, men kan göra stor skill­nad för individerna du möter.

 

Engagerad volontär

Om du har konkreta idéer om vilken typ av aktivi­teter som PG ska arrangera är du alltid välkommen att höra av dig till kansliet! Om det finns utrymme i budgeten kan det till exempel gå att genomföra just den utflykten till Bergianska trädgården som du alltid har drömt om att PG ska arrangera. Då får du möjlighet att vara med och leda aktiviteten, och bestämma om det är den italienska terrassen eller Victoriadammen som är viktigast besöksmål. Här påverkar du också i detaljerna.

Det finns alltså många olika sätt att engagera sig i och påverka PG:s verksamhet. Vilket sätt som passar dig bäst vet bara du. Om du vill engagera dig men inte riktigt kan bestämma dig för hur är du varmt välkommen att höra av dig till PG:s förenings­­sekreterare Vide som gärna bollar tankar och idéer och hjälper dig att hitta rätt. Du når hen på 073-550 83 44 eller vide.bergenholtz@posithivagruppen.se.

 


Händer som skriver på ett tangentbord.

Motionsskola

En motion är ett förslag till årsmötet, skrivet av en eller flera medlemmar. En motion handlar om det du vill förändra inom föreningen, stort som litet. Stort: du kan föreslå att PG ska sluta driva verk­sam­het för personer som lever med hiv och istället vara en förening för fågelskådare. Litet: du kan före­slå att alla nyblivna medlemmar ska få en T-shirt med PG:s logga.

Obs! Även om årsmötet beslutar om något och styrelsen ska arbeta för att det genomförs måste de ta hänsyn till omständigheter såsom budget.

 

Såhär gör du för att skriva en motion

 

Beskrivande namn eller rubrik på motionen
Ge motionen ett tydligt namn så alla som läser rubriken förstår var den handlar om.

Argumenterande text
Skriv en text som förklarar vad det är du vill för­ändra. Varför vill du förändra det? Varför behövs det du föreslår eller varför blir det bättre om ditt förslag går igenom?

Att-satser
Formulera det du vill ändra i ”att-satser”. Genom att ha att-satser blir det tydligt exakt vilket förslag som alla ska rösta om och också vad som ska genomföras om motionen går igenom.

Signera med ditt namn
Det är snyggt att avsluta med ditt för- och efter­namn så alla vet vem som har skrivit motionen, och så de kan prata med dig om de har några frågor. Men om du vill skriva motionen anonymt går det också bra.

Exempelmotion

 

PG behöver fler toaletter!

På temakvällar, middagar och vid högtider är en sak på PG alltid säker: toalettkön. Stämningen i toalettkön är alltid god men det är många som har tröttnat på att stå i denna kö varje fredagskväll. Det är tydligt att en toalett inte räcker till när det är 20 personer i lokalerna och när vi är 40 som vid högtiderna är det ännu tydligare. Jag tycker att PG ska utreda möjligheten att bygga fler toaletter i lokalerna. Med fler toaletter skulle varje besök på PG bli ännu trevligare!

Jag yrkar:

  • Att Posithiva Gruppen under 2026 ska utreda möjligheten att bygga fler toaletter i lokalerna
  • Att Posithiva Gruppen senast 2027 ska bygga två nya toaletter i anslutning till köket
  • Att Posithiva Gruppen ska hyra in två bajamajor och ställa upp på innergården fram till dess att det finns fler toaletter i lokalerna

Som du ser i motionen finns det tre olika att-satser. Det gör det enkelt att kunna hålla med om vissa saker men inte alla i en motion. Du kanske håller med om att PG ska utreda möjligheten att bygga fler toaletter, men du tycker att det är för tajt med tid att kräva att det ska byggas toaletter redan senast 2027. Då kan du rösta för att-sats 1 men mot att-sats 2.

Om du tycker att bajamajor är så ofräscha att du ändå inte skulle använda en, kan du rösta mot att-sats 3, men om du verkligen är trött på toakön och tycker att det är bättre med bajamajor än inget så kan du rösta för att-sats 3.

Genom att dela upp din motion i flera att-satser skapar du större flexibilitet och större chans att någon del av det du vill går igenom, speciellt om det du vill är kontroversiellt eller kräver mycket re­surser. Det är mycket större chans att få igenom att PG ska utreda möjligheten att bygga nya toaletter än att få igenom att det ska byggas två nya toaletter. Genom att dela upp motionen på detta sätt öppnar du också upp för möjligheten att att-sats 3 om att skaffa bajamajor skulle kunna vara den enda delen av motionen som röstas igenom. Se till att tänka igenom dina formuleringar så att alla att-satser kan stå för sig själva och inte är beroende av varandra.

En annan viktig del av att skriva en motion är att prata med andra medlemmar! Förklara din motion och engagera dem att komma på årsmötet och rösta för din motion. Du kan även skriva motionen till­sam­mans med andra medlemmar. Om ni är flera som står bakom den ökar chanserna att den går igenom.

Om du vill ha hjälp med din motion får du även här gärna höra av dig till föreningssekreteraren Vide – som är motionsproffs!

 

Text: Vide Bergenholtz

Få senaste nytt från oss till din mail

Läs vår tidning Posithiva Nyheter

Läs alla nummer här