Mot bakgrund av det som framkom i PG:s nationella kartläggning, och eftersom det under lång tid saknades information om säkrare amning riktad till personer med hiv som ammar sina barn i Sverige, valde Posithiva Gruppen 2022 att ta fram denna resurssida samt en informationsbroschyr. Broschyren delades digitalt i PG:s kanaler samt presenterades i forum såsom Folkhälsomyndighetens Organisationsforum. Fysiska kopior av broschyren skickades ut till ett antal mottagningar och organisationer runtom i landet.
Posithiva Gruppens arbete kring de svenska riktlinjerna
I maj 2024 uppdaterade Referensgruppen för AntiViral terapi (RAV) sina rekommendationer kring amning (”Profylax och behandling av hivinfektion vid graviditet”). I dessa rekommenderar RAV att kvinnor med hiv ska avrådas från att amma sina barn, att de ska erbjudas hjälp med att avbryta mjölkproduktionen, samt att kostnadsfri modersmjölkersättning och stöd till flaskuppfödning bör erbjudas till kvinnor i hela Sverige. Nytt i rekommendationerna från 2024 var dock att kvinnor som uppfyller vissa kriterier, och som ”trots avrådan” väljer att amma sitt barn, ska erbjudas stöd och uppföljning. När RAV publicerade sin nya rekommendation skrev PG en kommentar om den nya rekommendationen.
I samband med att RAV uppdaterade sina rekommendationer, uppdaterades även smittskyddsbladen för hiv. Informationen i bladet för personer med välinställd behandling uppdaterades till att kvinnor ”avråds från att amma”, medan man i bladet för personer med icke välinställd behandling skrev att ”kvinnor med hiv ska inte amma”. I smittskyddsbladet för läkare skrevs att kvinnor med hiv ska avrådas från att amma även vid välinställd hivbehandling, men att behandlande läkare har ett ansvar att se till att den information, handläggning och uppföljning som RAV rekommenderar vid amning genomförs för ”de barn som ändå, trots avrådan, ammas”.
Innan ändringarna 2024 hade PG vid flera tillfällen efterfrågat att personer med hiv som ammar borde erbjudas stöd och uppföljning även om nationella riktlinjer förbjuder eller avråder från amning. PG ifrågasatte bland annat att rekommendationerna som gällde i Sverige 2017–2024 inte alls öppnade för skademinimering (”harm reduction”) vid amning, trots att detta hade rekommenderats av EACS (European AIDS Clinical Society) sedan 2017.
Posithiva Gruppens ställningstaganden kring hiv och amning
I mars 2025 fattade PG:s styrelse beslut om ett ställningstagande kring amning för personer som lever med hiv. Då beslutades att Posithiva Gruppen ska:
arbeta för att de svenska rekommendationerna ska följa WHO:s riktlinjer.
uppmana relevanta aktörer att tillhandahålla objektiv och rättvisande information för personer som funderar på amning.
uppmana relevanta aktörer till användning av stigmasänkande språk kring såväl amning som flaskmatning, med utgångspunkt i att personer som lever med hiv är kompetenta nog att fatta bra beslut för sina barn.
uppmana till att följa internationella rekommendationer baserade på mänskliga rättigheter genom att inte anmäla någon som ammar till polisen och/eller socialtjänsten.
uppmana till att även de personer som av någon anledning inte möter ”kriterierna” för amning i RAV:s nuvarande rekommendationer ska få stöd och uppföljning om de väljer att amma.
uppmana till inkludering av personer som lever med hiv som har erfarenhet av graviditet och/eller amning i utformningen av rekommendationer och informationsmaterial.
WHO:s rekommendationer kring hiv och amning och hur de skiljer sig från de svenska
Under 2025 fanns en representant från PG med som extern granskare av WHO:s uppdaterade rekommendationer för klinisk hantering av hiv (WHO updated recommendations on HIV clinical management: recommendations for a public health approach). Om de uppdaterade rekommendationerna för amning skrev WHO att dessa är centrerade kring välbefinnandet hos såväl mammor som spädbarn, och att rekommendationerna stödjer mammor som står på hivbehandling i att ta informerade beslut om amning även i länder där nationell policy förespråkar bröstmjölksersättning.
I rekommendationen betonar WHO att de sedan innan rekommenderar att mammor som stödjs i sin följsamhet till hivbehandling ska amma exklusivt under de första sex månaderna, och att de kan fortsätta amma upp till 12 månader och möjligen upp till 24 månader eller längre, tillsammans med lämplig tilläggskost. WHO understryker att det inte är motiverat att exkludera mammor som bor i länder där amning inte är den nationella rekommendationen från alternativet att amma. En ny rekommendation formulerades för kontexter där de nationella riktlinjerna rekommenderar ersättningsmatning, nämligen att mammor som står på hivbehandling och som har nertryckta virusnivåer ska erbjudas möjlighet att amma samt få stöd i sitt val av matningsalternativ.
Således är en av skillnaderna mellan WHO:s och RAV:s rekommendationer att WHO rekommenderar amning för alla kvinnor som stöds i sin följsamhet till hivbehandling, medan RAV avråder från det – även för de som har välbehandlad hiv. Det finns även skillnader i ordval. WHO formulerar det som att kvinnor som lever med hiv bör ges möjlighet att amma, medan RAV formulerar det som att amning kan stödjas under vissa omständigheter för kvinnor som ”trots avrådan och noggrann information väljer att amma”. WHO betonar vikten av att ge lämplig, objektiv och opartisk information, möjlighet att fatta ett informerat beslut om matningen, samt stärkande (”empowerment”) och stöd i autonomi kring beslutsfattandet. Det finns även ett tydligt fokus på fördelarna vid amning, både för mamman och barnet. I RAV:s rekommendationer ligger mer fokus på information om riskerna vid amning samt information om att avrådan gäller.
I linje med PG:s ställningstagande från 2025 borde RAV:s rekommendationer minska fokuset på avrådan och risker och istället öka fokuset på informerat beslutfattande, autonomi och objektiv information om såväl risker som fördelar vid amning (se även PG:s artikel om WHO:s uppdaterade riktlinjer från januari 2026).
Hiv och amning – är harm reduction ett alternativ i Sverige? (anordnat av Posithiva Gruppens Kunskapsnätverk för kvinnor som lever med hiv den 20 oktober 2021) https://www.youtube.com/watch?v=FZP8XIjC7DM
Breastfeeding and HIV in the U=U Era: Advancing Conversation and Community Awareness (anordnat av The Well Project i USA den 25 augusti 2021) https://us06web.zoom.us/rec/share/…
Lösenord: oaPh8f%w
Föreläsningar
Föreläsning om vilka faktorer som påverkar hur brittiska kvinnor med hiv väljer att mata sina nyfödda barn Understanding the Factors that Influence Infant-Feeding Decisions Among Women Living with HIV in the UK. Bakita Kasadha, International Workshop on HIV & Women 2022, den 7 april 2022 https://www.youtube.com/watch?v=WvXya5l6IZs
Föreläsning om erfarenheter hos ammande kvinnor som lever med hiv i Tyskland “It Was the Best Decision!” – Experiences of Breastfeeding Mothers Living With HIV in Germany (SISTER Study). Lila Haberl, International Workshop on HIV & Women 2022, den 7 april 2022 https://www.youtube.com/watch?v=OBkohUMhYxQ
Föreläsning om amning och hiv Breastfeeding & HIV. Yvonne Gilleece, International Workshop on HIV & Women 2022, den 8 april 2022 https://www.youtube.com/watch?v=kMpbfI2EGUY
Vetenskapliga artiklar
Genomgång och metaanalys av tidigare studier på området överföring av hiv genom amning. Metaanalysen visade att risken för överföring av hiv minskar påtagligt om kvinnan står på ART.
Bispo m.fl. (2017) Postnatal HIV transmission in breastfed infants of HIV-infected women on ART: a systematic review and meta-analysis https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5467610/
IMPAACT-studien, en studie av två olika strategier (mART och iNVP) för att motverka överföring av hiv genom amning. Båda strategierna visade sig vara säkra och bidra till en mycket låg risk för överföring av hiv.
Flynn PM m.fl. (2018) Prevention of HIV-1 transmission through breastfeeding: Efficacy and safety of maternal antiretroviral therapy versus infant nevirapine prophylaxis for duration of breastfeeding in HIV-1-infected women with high CD4 cell count (IMPAACT PROMISE): a randomized, open label, clinical trial https://journals.lww.com/jaids/Fulltext/2018/04010/Prevention_of_HIV_1_Transmission_Through.6.aspx
Sekundäranalys av IMPAACT-studien, en studie av två olika strategier (mART och iNVP) för att motverka överföring av hiv genom amning. Bland de kvinnor som fick mART var ökade virusnivåer under amning associerade med en ökad risk för överföring av hiv.
Flynn m.fl. (2021) Association of Maternal Viral Load and CD4 Count with Perinatal HIV-1 Transmission Risk during Breastfeeding in the PROMISE Postpartum Component https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC8434954/
Studie av läkemedelsresistensen hos barn som behandlats med nevirapin i syfte att motverka överföring av hiv genom amning. Resultatet visade en ökad risk för nevirapinresistens i de fall då hiv överfördes trots behandlingen.
Fogel m.fl. (2013) Impact of Maternal and Infant Antiretroviral Drug Regimens on Drug Resistance in HIV-infected Breastfeeding Infants https://journals.lww.com/pidj/Fulltext/2013/04000/Impact_of_Maternal_and_Infant_Antiretroviral_Drug.21.aspx
Tysk studie av ammande hivpositiva kvinnor med huvudfokus på amningsperiodens längd och vilken hivbehandling som kvinnorna stod på. Författarna argumenterar för uppdaterade riktlinjer och ytterligare datainsamling. (Artikeln är låst.)
Haberl m.fl (2021) Not Recommended, But Done: Breastfeeding with HIV in Germany https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33571048/
Amerikansk artikel som argumenterar för att det är etiskt försvarbart för vårdgivare att diskutera amning med kvinnor som lever med hiv och att fatta beslut tillsammans med kvinnan. Författarna lyfter bland annat kvinnans självbestämmanderätt.
Johnson m.fl. (2016) Should Providers Discuss Breastfeeding With Women Living With HIV in High-Income Countries? An Ethical Analysis https://academic.oup.com/cid/article/63/10/1368/2450074
Schweizisk artikel som argumenterar för att kvinnor med hiv som vill amma sina barn bör ges möjlighet amma med stöd från vården. Enligt artikeln saknas vetenskapligt stöd för att risken för överföring av hiv är större än fördelarna med amning.
Kahlert m.fl. (2018) Is breastfeeding an equipoise option in effectively treated HIV-infected mothers in a high-income setting? https://smw.ch/article/doi/smw.2018.14648
Amerikansk artikel som föreslår att vårdgivare ska tillämpa en skademinimerande strategi för kvinnor med hiv som önskar amma. Författarna argumenterar bland annat för vikten av en öppen dialog med kvinnan.
Levison m.fl. (2014) Breastfeeding and HIV-Infected Women in the United States: Harm Reduction Counseling Strategies https://academic.oup.com/cid/article/59/2/304/2895695
Studie från Sydafrika och Uganda där dolutegravir-baserad och efavirenz-baserad behandling av gravida kvinnor jämfördes. Ett fall av överföring av hiv via amning konstaterades i efavirenz-gruppen trots virusmängd under 50 kopior/ml blod.
Malaba m.fl. (2022) 72 weeks post-partum follow-up of dolutegravir versus efavirenz initiated in late pregnancy (DolPHIN-2): an open-label, randomised controlled study https://www.thelancet.com/journals/lanhiv/article/PIIS2352-3018(22)00173-4/fulltext
Litteraturstudie av forskning och rekommendationer gällande amning bland kvinnor som lever med hiv i höginkomstländer. Författarna sammanfattar existerande evidens och identifierar luckor där mer data behövs.
Moseholm & Weis (2019) Women living with HIV in high-income settings and breastfeeding https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/joim.12986
Enkätstudie av inställningen till amning hos brittiska kvinnor med hiv. Mer än en tredjedel av de som besvarade enkäten uppgav att de skulle vilja amma sina barn. (Artikeln är låst.)
Nyatsanza m.fl. (2021) Over a third of childbearing women with HIV would like to breastfeed: A UK survey of women living with HIV https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33629917/
Brittisk intervjustudie av hivpositiva mödrars erfarenheter av normer och policyer kring matning av spädbarn. Både alternativet att amma och alternativet att inte amma upplevdes som normöverskridande och förde med sig negativa psykosociala konsekvenser för intervjudeltagarna.
Rai m.fl. (2023) Infant feeding as a transgressive practice in the context of HIV in the UK: A qualitative interview study https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0277539523001619
Studie av vårdgivare som arbetar med kvinnor som lever med hiv i USA. Majoriteten av vårdgivarna arbetade med kvinnor med hiv som önskade amma och en tredjedel arbetade med kvinnor med hiv som ammade trots rekommendationen att inte amma, samtidigt som vårdgivarna fann att de dåvarande nationella riktlinjerna inte svarade mot behoven hos de berörda kvinnorna.
Tuthill m.fl. (2019) “In the United States, we say, ‘No breastfeeding,’ but that is no longer realistic”: provider perspectives towards infant feeding among women living with HIV in the United States https://onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.1002/jia2.25224
Konsensusuttalande angående amning och hiv i USA och Kanada Expert Consensus Statement on Breastfeeding and HIV in the United States and Canada https://icwnorthamerica.org/expertconsensus/
Resurswebbplats baserad på intervjustudien Nourish-UK, som undersökte hur personer som lever med hiv i Storbritannien bestämde sig för hur de skulle mata sina nyfödda bebisar. Feeding a baby while living with HIV https://healthtalk.org/Feeding-a-baby-while-living-with-HIV/overview
Vill du tipsa oss om resurser kring hiv, amning och harm reduction som bör finnas med här? Kontakta oss gärna på info@posithivagruppen.se
Våra verksamheter
Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen samtycker du till vår användning av cookies.
English
