Hur blir man en bra stödperson?

I november 2023 arrangerade 3P en fortbildningsworkshop för de stödpersoner som utbildats inom projektet. Workshoppen bestod av två delar: den första handlade om hur man är en bra stödperson och den andra om coachningsverktyget NÖHRA. Allt leddes av Annika Thomsson som arbetar med utbildningar och föreläsningar inom kommunikation och konflikthantering.

För att kunna stötta andra måste vi kunna stötta oss själva, inledde Annika. Då hjälper det om vi har verktyg för att ta hand om oss själva. I terapi tittar man vanligtvis på vad som inte fungerar, men med hjälp av verktyget NÖHRA tittar man istället på vad som fungerar. Grunden är därmed ett lösningsfokus istället för ett problemfokus. Det bygger på en positiv människosyn.

Vi har alla kapacitet och resurser att möta de utmaningar som vi ställs inför i livet, menar Annika – men ibland kan vi behöva hjälp. Det är inte alltid vi ser vad vi faktiskt kan. Hur kan vi hjälpa oss själva och andra att nå fram till målet?

Att vara en bra stödperson

Annika bad deltagarna i workshoppen att diskutera med varandra vilka egenskaper man behöver ha för att vara en bra stödperson.

Deltagarna nämnde att det är viktigt att lyssna, att möta den stödsökande personen där den är och att ha självinsikt. Det sistnämnda handlar om att ha koll på vilka egna erfarenheter vi har med oss in i samtalet och som påverkar hur vi själva ser på saker. Annika tillade att det är lätt att ett stödsamtal byter fokus till att handla om stödpersonen istället för den som sökt stöd, till exempel genom att stödpersonen tar över och börjar berätta om sina egna erfarenheter på ett sätt som inte låter den stödsökande komma till tals.

Det är viktigt att verkligen kunna lyssna, bekräftade Annika, men också att komma in på vad personen skulle kunna förändra i praktiken för att röra sig i en bättre riktning. Att ge för många råd kan däremot bli något av en fälla. Det är bättre att ställa frågor som hjälper personen att själv fundera, underströk Annika. Undvik att ge råd som första steg!

Hur är man då en bra lyssnare? Genom att visa nyfikenhet, vara närvarande, prata mindre själv, samt genom att ställa öppna frågor, kom Annika och deltagarna fram till. Att ha tålamod och vara lugn är en viktig del i att vara närvarande med en annan person, tillade Annika. Vissa personer kan ha svårt att öppna upp eller att hitta ord. Då kan man behöva vara extra nyfiken och gissa lite när man ställer frågor för att hjälpa dem på traven, tipsade hon. Deltagarna föreslog även att en stödperson kan skapa och bygga förtroende genom att ge av sig själv och dela med sig av sina egna erfarenheter.

En bra stödperson är även generös med sin tid, tillgänglig på telefon, beredd att träffas fysiskt (förutsatt att man inte bor allt för långt ifrån varandra) och levererar det hen tagit på sig att göra. Nyfikenhet är också en bra egenskap hos en stödperson, enades Annika och deltagarna om.

Det är dock inte stödpersonens uppgift att lösa allt. Om man inte själv kan hjälpa personen som söker stöd, så är det rätt att säga det och istället hänvisa personen vidare. Annika underströk att det är viktigt att fråga sig själv vad man kan och inte kan hjälpa till med. Målet är att personen som söker stöd ska få stöd, oavsett om stödet i slutänden kommer från dig eller från någon annan.

NÖHRA – ett verktyg för att ge stöd

Annika gick sedan igenom NÖHRA: ett verktyg eller en metod som kan användas för att stötta andra. NÖHRA användes ursprungligen vid coachning av elitidrottare, men visade sig sedan vara användbart även i andra sammanhang, berättade Annika.

NÖHRA är en förkortning av Nuläge, Önskat läge, Hinder, Resurser och Agera. Nuläge handlar om hur situationen är för personen just nu. Den som coachar inleder samtalet med att ställa frågor för att få en bild av nuläget. Önskat läge handlar istället om hur personen skulle vilja att situationen såg ut, alltså om vart personen vill komma. Den som coachar ställer i detta steg frågor om personens mål. Annika förklarade att frågor som ”när du är där, hur känns det i kroppen?” kan vara väldigt kraftfulla för att hjälpa personen att skapa en tydlig bild åt sig själv. En tydlig bild hjälper oss att röra oss mot målet.

Hinder är sådant som står i vägen för att nå målet. Det kan handla om yttre omständigheter, men också om inre sådana. Om personens mål är att kunna springa igen efter en skada, så kan till exempel dåligt väder, tidsbrist eller en förkylning vara yttre omständigheter som utgör hinder, förklarade Annika.

Resurser är sådant som kan hjälpa en person att ta sig över hindren. Personen som vill kunna springa kan till exempel sätta upp en motiverande bild på väggen som representerar målet eller be ett syskon att checka in regelbundet för att höra hur det går med träningen. Det kommer alltid att finnas hinder, påpekade Annika. Frågan är hur vi kan möta dem och vad vi kan göra för att de inte ska stoppa oss.

Det sista steget i NÖHRA är Agera. Här handlar det som att börja göra en handlingsplan bestående av en rad små steg för att röra sig mot målet. Vad är det första steget? Vad är nästa steg? I fallet med personen som vill kunna springa kan ett steg vara att köpa ett gymkort och ett annat att gå till en naprapat, föreslog Annika.

Annika betonade att även om det är användbart att känna till teorin, så behöver vi också prova och öva för att lära oss. Därför fick deltagarna i workshoppen själva prova på att coacha och att bli coachade med hjälp av NÖHRA. Viktigt är att den som coachar i första hand ska ställa frågor som hjälper den coachade att själv fundera. De lösningar som vi kommer fram till själva är de som är hållbara – inte de där någon annan säger åt oss vad vi ska göra, avslutade Annika.