Hiv och munhälsa Tandläkaren svarar på frågor

Det dyker återkommande upp frågor om tandvård och munhälsa relaterat till hiv från medlemmar och deltagare i Posithiva Gruppens aktiviteter. Vi har låtit Louise Hägglund, tandläkare och odontologiskt ansvarig på tandvårdskedjan Aqua Dental, svara på några av de vanligaste frågorna.

På vilket sätt kan hiv påverka tänderna, och är det något speciellt personer som lever med hiv kan tänka på för att ha starka, friska tänder och bra munhälsa?

En obehandlad hivinfektion resulterar i ett försvagat immunförsvar, och det är just det som också drabbar munhålan. Munsjukdomar får lättare fäste. När det kommer till en behandlad hivinfektion är det biverkningarna av medicineringen som påverkar mest. Den vanligaste biverkningen är muntorrhet.
T-hjälparcellerna som drabbas vid en hivinfektion är en särskild typ av vita blodkroppar som spelar en viktig roll i immunförsvaret, vilket på lång sikt kan leda till att ytterligare sjukdomar än att just “typiska” munsjukdomar tar fäste i munnen.
Situationen i munnen är väldigt individuell, och du bör prata med din tandläkare om du bör vidta några extra åtgärder som att exempelvis besöka tandhygienisten mer ofta. Något som gäller alla är att upprätthålla god munrutin hemma.

Hur kan en långvarig läkemedelsbehandling påverka tandhälsan, och går det att få särskilt tandvårdsstöd för det? Om det går, vilka kriterier finns för att få bifall från Försäkringskassan?

Om munnen påverkas av medicinering resulterar det oftast i torra slemhinnor. Långvarig läkemedelsbehandling som påverkar munhälsan negativt kan vara en orsak till att vara berättigad det särskilda tandvårdsstödet. För att ta reda på om du har rätt att nyttja bidraget krävs det att du tar med ett läkarintyg på din sjukdom eller funktionsnedsättning till din tandläkare, som sedan gör en bedömning av situationen i din mun. Därefter skickar din tandläkare in bedömningen till Försäkringskassan, det är alltså inte något du behöver göra.
Kriterierna för att nyttja det särskilda tandvårdsbidraget är att du på grund av någon sjukdom eller funktionsnedsättning har problem som skulle kunna förebyggas genom att besöka tandläkare eller tandhygienist mer frekvent. Det särskilda tandvårdsstödet betalas ut en gång per halvår och försvinner om du inte nyttjat det under halvåret, det går alltså inte att spara. Anledningen till det är för att det syftar till att verka förebyggande.

Sedan jag börjat äta hivmediciner för cirka tre år sedan så har jag behövt gå till tandhygienist oftare för rengöring, beror det på medicinerna?

Det är svårt att säga då sådant är individuellt, men det kan bero på att medicinerna gjort dig muntorr. Vid dessa tillfällen är det viktigt med kontinuerliga besök, för kontroll och rengöring av tänderna. Det är för att eventuella sjukdomar ska kunna upptäckas och behandlas i tid.

Vad innebär muntorrhet för tänderna? Kan det bero på medicinering?

Det är spottkörtlarna i munnen som producerar saliv. Om produktionen av saliv går ned blir slemhinnorna i munnen torra och muntorrhet uppstår. Det kan finnas många olika orsaker till muntorrhet, men många gånger handlar det om sjukdomar och medicinering. Saliven fyller en viktig funktion mot karies då den spolar rent tänderna och neutraliserar de syror som bildas när vi äter. Därför är risken för hål i tänderna större vid nedsatt salivproduktion. Det kan också leda till svampsjukdomar och smärta, samt inflammation i tandköttet som i värsta fall leder till tandlossning.
Muntorrhet kan uppstå av flera mediciner, bland annat de som verkar mot hiv. De mediciner som på något vis hämmar cellbildning verkar vara de mediciner som främst leder till muntorrhet. Det beror på att kroppen inte hinner skapa de nya cellerna tillräckligt snabbt för att nivån ska vara som den bör.

Vad kan jag göra för att motverka muntorrhet?

Det finns ingen behandling mot muntorrhet, men däremot finns det medel som kan lindra besvären. Om du upplever att du lider av muntorrhet är det viktigt att du pratar med din tandläkare så hjälper hen dig med åtgärder för just dina problem.
Vilka åtgärder som fungerar för vem varierar, men alla bör borsta tänderna två gånger per dag med fluortandkräm och en mjuk tandborste. Du bör också skölja din mun med vatten efter varje måltid. Det finns receptfria läkemedel som smörjer munslemhinnan och stimulerar salivproduktionen. Fråga på ditt närmaste apotek.

Vad finns det för orsaker till tandlossning?

Tandlossning är en infektionssjukdom. Sjukdomen har olika stadier och den startar med inflammation i tandköttet, så kallat gingivit. Ett vanligt symptom på inflammation i tandköttet är blodvite i samband med tandborstning eller användning av tandtråd. Hur tandlossningssjukdomen fortskrider är individuellt. Vissa personer drabbas i högre utsträckning och får större problem, som att sjukdomen till exempel leder till förlust av tänder.
Den vanligaste orsaken till gingivit är bristande egenvård. Plack bildas ständigt på tänderna och om det inte avlägsnas regelbundet med tandborste och tandtråd, mellanrumsborste eller tandstickor omvandlas det till tandsten. Tandsten påverkar i sin tur tandköttet negativt, det kan exempelvis påskynda tandlossningssjukdomen.
Andra bakomliggande orsaker till ökad risk för tandlossning är rökning. Vissa sjukdomar som exempelvis diabetes och stress kan även påverka immunförsvaret, vilket i förlängningen innebär att munnen bli mer mottaglig för sjukdomar.

Vad kan jag göra för att motverka tandlossning?

Du har hört det många gånger förr, men det kan inte nog betonas hur viktigt det är att sköta sin munhygien och ha noggranna rutiner för daglig rengöring. Du bör borsta tänderna två gånger om dagen och använda en tandkräm med fluor. Du bör också använda tandtråd, tandsticka eller mellanrumsborste minst en gång om dagen så att mat och plack mellan tänderna avlägsnas. Ett tips är att ha som vana att rengöra munnen med tandtråd redan innan du borstar tänderna, då brukar den inte vara lika lätt att hoppa över.
Sedan är det självklart även viktigt att besöka sin tandläkare eller tandhygienist regelbundet. Då kan eventuell tandlossning eller annan sjukdom upptäckas och behandlas i tid.

Hur behandlas tandlossning?

Behandlingen mot tandlossning går ut på att skapa förutsättningar för att sjukdomen ska hämmas. Det första steget i behandlingen mot tandlossning är en noggrann undersökning för att säkerställa statusen på sjukdomen. Vid det tillfället görs en första fickdjupsmätning, kontroll av röntgenbilder samt att diagnos och handlingsplan fastställs.
Därefter görs en grundlig rengöring av din mun. Tandsten och bakteriebeläggningar plockas bort, och eventuella tandköttsfickor rengörs. Dessutom får du individuella råd för dig och dina förutsättningar. När ditt tandkött inte längre blöder och inga fördjupade tandköttsfickor finns brukar man anse behandlingen som fullbordad. Men eftersom tandlossning är en kronisk sjukdom är det viktigt att efterbehandling och uppföljning fortsätter kontinuerligt.

Är det vanligt med stressrelaterad tandgnissling?

Ja, stress kan vara en bakomliggande orsak till tandgnissling. Tandgnissling klassas som en sömnstörning. En annan efterföljd av stress som drabbar tänderna kan vara tandpressning. Det är heller inte helt ovanligt att personer som gnisslar tänderna också pressar tänderna hårt mot varandra, så kallad tandpressning.

Kan tandgnissling vara relaterat till hivdiagnosen?

Nej, det finns ingenting som tyder på att tandgnissling är relaterat till en hivdiagnos.

Vad kan man få för hjälp av tandvården när det gäller tandgnissling?

Om du misstänker att du gnisslar tänder är det viktigt att du vänder dig till tandvården. Det finns flera åtgärder att vidta för att minska på problemen. Vissa personer blir tilldelade ett rörelseträningsprogram som kan bidra till avslappning i käkleder och tuggmuskler. Andra blir ordinerade en bettskena, för att skapa avslappning i käkmusklerna samt minska skadorna på tänderna.
Många gånger är det stress som är den bakomliggande orsaken till att du gnisslar tänderna. Då kan det vara läge att fundera över vad stressen beror på och åtgärda den.

Vad är de långsiktiga konsekvenserna av tandgnissling?

Personer som gnisslar tänder riskerar att drabbas av sköra tänder som kan leda till sprickor och ilningar. I värsta fall kan de också skadas så pass att de måste rotfyllas eller dras ut. Eftersom emaljen skadas kan tänderna också bli mer känsliga för syror och resultera i ilningar. Du kan också få problem med huvudvärk, spänningar och trötthetskänsla i tuggmuskler och käkleder.

Har man rätt till reducerade kostnader för behandlingar av slitage orsakat av tandgnissling, om det finns stress eller psykisk ohälsa i botten som orsakat tandgnisslingen?

Om du lider av långvarig svår smärta i käkar kan det finnas möjlighet att få en utredning och behandling enligt sjukvårdstaxan. Det krävs då en remiss från sjukvården och utredningen ska göras av en specialisttandläkare i bettfysiologi.

Om man är rökare, vad bör man tänka på, utöver att det bästa såklart vore att sluta röka?

Munhygienen är alltid viktig, men kanske ännu mer viktig för personer som röker. Rökning är en starkt bidragande orsak till tandlossning. Därför är det extra viktigt för rökare att borsta bort bakteriebeläggningar som är en annan riskfaktor för tandlossning. Utöver det bör munhygienen skötas så som den allmänna rekommendationen är.

Vad gäller angående rutiner för hygien när man besöker tandläkaren för en vanlig undersökning respektive för större ingrepp? Hur ska ett mottagande av en patient se ut, oavsett hivstatus, när det gäller hygien och bemötande? Vad kan man förvänta sig ska vara samma för alla, oavsett till exempel hivstatus?

Vi följer Socialstyrelsens basala hygienregler och det är ingen skillnad om man har hiv eller inte, hygienreglerna är desamma. Detsamma gäller såklart bemötandet mot patienten. Vi för journal på alla patienter och frågar alltid efter patientens hälsa och vilka läkemedel som eventuellt brukas, vilket åligger oss enligt Socialstyrelsens föreskrifter och Patientdatalagen. En av anledningarna till att vi efterfrågar aktuella läkemedel är att vi ibland behöver skriva ut ett läkemedel till dig. Många läkemedel interagerar med varandra och detta måste vi alltid kontrollera innan förskrivning.